På eftermiddagen var det föräldrautbildning, eller vad man nu ska kalla det. Den första träffen av tre. Idag diskuterades det föräldraskap och relationer. Jag tyckte inte att det var så värst mycket matnyttigt. Allt sådant här avhandlas redan frenetiskt i böcker och barntidningar. Kändes som sådan information man redan matas av från alla håll - tänk på så, barnet ska ha det så etc etc.Och att vårda relationer, att visa varandra respekt och uppskattning gäller hela livet – inte bara under småbarnstiden. Att tänka extra på varandra gäller vid alla stora vändningar i livet så mycket kändes självklart.
Vi satt i en stor grupp och diskuterade. För att få ut mer av en sådan här dag, då skulle man varit betydligt färre i gruppen och sedan haft mer diskussioner där vi alla kunde deltagit mer. Genom att diskutera familjens roller, könsfördelning och ansvar. Det hade nog gett mer. Jag hade gärna diskuterat mer, men när det är 10 par så hinner man inte med så mycket.
Och så det här med barnvakt. Det var så viktigt att skaffa barnvakt, resa bort och ha sex osv. På den här punkten är sambon och jag helt överens – det var vi redan innan vi lyckades bli gravida. Vi ska göra saker som en familj. Vi vill inte lämna bort vårt barn så fort vi ska någonstans. Eller vill ha tid för oss själva. Avlastning tar jag gärna emot. Några timmars barnvakt så att vi kan gå ut och äta en kväll. Men vi har inte kämpat så här för att få barn för att lämna bort det.
En fråga som kom upp var om barnet alltid ska komma före våra intressen. Vem säger det? Som en familj vill jag tidigt lära barnet om att ge och ta. Idag gör vi något som barnet tycker är kul och imorgon åker vi iväg på det som pappa vill. Att vi ska delta i varandras intressen lika mycket som att man är självständig och kan utöva saker på egen hand också.Asch, det här blev för invecklat att diskutera utan att det ska bli för långt. Hoppas att ni ändå förstår min poäng. Men saken är ju ändå den att det tar ett tag innan barnet blir så stort att den får egna intressen*. Och första tiden kommer den att vara centrum i vårt liv och det har vi inte alls emot. Men att redan nu börja diskutera barnvakter för att vi ska få komma bort… nä, det ligger inte alls för oss. Inte nu**.
Visserligen kanske inte sambon läser och hör på samma sätt som jag - på så sätt var det ändå bra att vi är gemensamt på en föreläsning - vi fortsatte ändå diskutera en hel del i bilen hem. Nästa gång ska det diskuteras förlossning, det känns mer aktuellt i nuläget.
* Mitt fokus ligger nu på från förlossningen till 3-4 månader frammåt. Max. Jag kan inte sitta nu och prata om vem som ska köra till fotbollsträning.
** Var inte oroliga, det ska inte hårdras så att barnet inte vågar/kan sova över hos andra när den blir äldre. Navelsträngen ska klippas och jag hoppas att vi kan uppfostra den till ett självständigt barn men som är trygg i sin familj. Vi ser en del bekanta som hela tiden lämnar bort sina barn och gör saker själva. Men mysa kan man passa på att göra även när barnet är med, tycker vi. Och alla är vi olika. Och tur är väl det.
5 kommentarer:
Vilken märklig utbildning? På vår kurs så konstaterade de att förstagångsföräldrar ändå inte är mottagliga för något annat än att prata förlossning, så två av tillfällena ägnades åt den och den sista träffen ägnades åt tiden precis efter förlossningen, första amningen och sådant.
Vi har heller inget behov att att börja lämna bort vår bebis. Tids nog kommer han ändå inte att vilja ha mamma och pappa med när han ska göra saker. Den korta tid när han vill vara med oss tänker vi ta vara på. Livet är långt men småbarnsåren är så få. Jag tror att man får ett tryggt och självständigt barn genom att ge mycket närhet och tid tillsammans med föräldrarna inte genom att träna på att lämna bort redan en pyttebebis.
Jag ser inte heller riktigt behovet att lämna bort bebisen än på ett tag. Inte så att jag egentligen inte har nåt EMOT det direkt, jag har bara inte behovet! Det känns inte viktigt liksom. Jo, till PAPPA såklart, men det räknas ju inte :D. Ibland behöver man en liten stund för sig själv och typ... duscha eller vila.
Håller helt med dig om föräldrautbildningen, jag kände samma sak när vi var förra veckan. Mycket var så naturligt. Kanske är det så för oss som är lite äldre och mogna, som kanske har andra barn i bekanskapskretsen. Tror kanske yngre behöver höra sånt här .. men nu har man gått på en sån i.a.f. Förlossningsinfon som vi var på var mer intressant och sen hoppas jag mer på föräldrakursen om amning.
Jag tänker som du, att jag inte alls har något behov ännu av att lämna bort min bebis. Det är så mysigt OCH bra för relationen att göra något hela familjen, tror jag.
De angav som skäl till att det var viktigt att diskutera relationen - att det är så många äktenskap som bryts upp.
Men jag håller med - det känns som att vi som varit tillsammans lite längre förhöll oss lite annorlunda än de andra - vi var mer stabila och lugna tror jag.
Får se på onsdag när det är dags för mer matnyttigt som förlossning!
Skicka en kommentar