Gravidyoga 6

Varför ändra på sig tänkte jag när jag stressade för att köpa en eldosa innan yogan? Så jag kom sent igen, och den här gången skulle jag byta om innan.

Och faktiskt, stressad som jag var, stensomnade direkt. Vi börjar alltid med en avslappningsövning och jag var långt ifrån ensam om att somna. Jag vaknade med ett ryck av att det var alldeles tyst. Tittade på klockan för jag funderade på hur länge jag var borta. Minst fem minuter måste jag ha sovit. Hörde tunga andningar och snarkningar runt omkring mig. Snacka om storproduktion av lugn-&-ro hormoner!

Sedan var det dags för yogaövningar för sista gången. Övade profylaxandning igen och nöp varandra. Sedan avslappning igen, men då somnade jag inte. Istället låg jag och bara kände mig så jädrans tillfreds. Trots att Liten i vanlig ordning gjorde allt för att sätta käppar i hjulet vid övningarna genom att sparka våldsamt eller trycka ut rumpan!

Efteråt satt vi och pratade lite. Åh så jag saknar att sitta och prata med någon som också är gravid! Jag hade ju min syster och kollega, vi pratade ju nästan varje dag på ett eller annat sätt. Det är inte alls samma nu att skriva lite på bloggar och forum. Att sitta öga mot öga och prata och jämföra och fråga... det var kul. Fast nu var jag den "erfarna" och kunde berätta lite för andra.

I vilket fall ska vi ha en återträff i augusti, alla kommer att ha fått sina bebisar då utom 2-3 st, det ska bli kul att få se och höra hur det har gått för de andra!

Gravidyoga 5

Hade lite ärenden innan dagens kurs men trots det lyckades jag faktiskt komma i tid den här gången. Stressad men ändå i tid.

Nu är jag definitivt inte smidig längre. Många av rörelserna tar magen emot - men främst är det Liten som protesterar mot att det blir mer trångt i magen när jag gör rörelserna.

Under den sista avslappningsövningen somnade jag - och vaknade tvärt av att jag höll på att lägga en en riktig brakfis! Gud, det hade varit frukstansvärt pinsamt!

Det var nämligen så att jag hoppade lunchen idag, åt bara lite frukt. Så på eftermiddgen tog jag en stark korv med bröd... som visst satte fart på gaserna! Eh, ska jag inte ta till nästa gång, nej.

Den här gången gjorde vi även profylaxövningar och det är svårt så in i helvete att flämta som en hund, det känns inte alls bra. Jag börjar flämta efter luft efter en stund och kommer av mig helt och hållet. Och inte är det lätt att nypa en främmande person heller så att det gör ont. Måste träna träna och träna.

Gravidyoga 4 – Profylaxkurs

Igår var yogan inställd, istället hade vi en profylaxpedagog hos oss. Man fick ju ta med sig pappan/partnern om man ville. Eftersom min sambo var bortrest fick jag gå själv. (Och jag kom i tid den här gången).

Kände mig ganska ensam och utanför då alla andra hade papporna med... Inte kanske för att vara där och lära sig – det var inte så svårt, nu gäller det bara att träna så man får in tekniken. Men det som jag saknar är själva grejen att vi gör det här ihop.

Ska visa sambon under nästa vecka när han är hemma igen hur det är tänkt att fungera. Och att han andas med mig så jag får någon att ”andas efter”. Det är betydligt enklare än att andas själv. Men fortfarande har jag problem med att kunna flämta, det känns som jag inte får tillräckligt med syre.

Jag har börjat studera övningar som man kan göra både innan förlossningen och när värkarbetet startar. Mitt mål är att vara hemma så länge som möjligt och utnyttja olika övningar för att hjälpa barnet ner.

Och förhoppningsvis bara klara mig med lustgas sedan. Lustgas och profylax går ju inte ihop, så när man väl går över till lustgasen så är det ingen mening med andningen längre. Däremot är det väl fortfarande viktigt att ta djupa avslappnande andetag mellan värkarna.

Genom att röra på mig så kan tiden förkortas och barnet får hjälp ner. Genom att inte ta någon smärtlindring drar jag inte heller ut på förlossningen eller orsakar problem för barnet (som sänkt hjärtfrekvens). Så är min tanke iaf. Sedan vet jag att det inte går att planera något – jag har ingen aning vad som väntar utan får ta det steg för steg. Men jag måste ändå fundera på mina alternativ och vad jag kan göra själv för att underlätta för oss.

Men nu är det nära.

Gravidyoga nr 3

Idag gick det inte alls lika bra med yogan som tidigare. Jag var sen – IGEN – och fick för mig att jag skulle fickparkera i en sväng. Stressad och genomsvettig gick det inte så bra, men en tjej från gruppen var snäll och hjälpte mig…

Men händelsen gjorde att jag inte kunde slappna av helt, det märktes speciellt vid första avslappningsövningen där jag innan i princip somnat. Nu var jag spänd och kunde i släppa det pinsamma med min dåliga parkering.

Dessutom protesterade Liten hej vilt vid varje liten mm som togs av hans nu krympande utrymme där inne så fort jag böjde mig osv. Så flera övningar gick inte alls bra.

Vid en övning satte vi oss på huk. Jisses så det började trycka nedåt i underlivet. Shit tänkte jag, vad händer nu! Det tog faktiskt lång stund innan det gick över. Har aldrig känt det trycket innan. Funderar på om det kan vara en bra ställning till förlossningen? Kanske åtminstone när man går hemma innan.

Jag måste få tid till att träna yogarörelserna hemma. Men jag vet inte hur jag ska lyckas få till avslappningen. Jag har köpt en CD med instruktioner och musik, jag ska se om det kan fungera. Det finns ju många bäckenövningar som kan vara bra att minnas när det blir dags för Liten att titta ut. Som långsam magdans…

Nästa gång blir det ingen yoga utan profylaxutbildning. Och tyvärr är ju inte sambon hemma då, så jag får gå på det själv.

Gravidyoga nr 2

Igår började en ny kurs som jag hoppade på (förra gången fick jag ju vara med på en pågående kurs). Det var väldigt blandat – allt från de som hade 4 veckor kvar till de som inte skulle ha förrän i mitten på oktober.

Förra veckan var det i princip bara höggravida. Jag kände mig mer hemma där, vi är fokuserade på samma sak, befinner oss på samma nivå. Fram till vecka 28-30 kan jag ju inte påstå att jag har ägnat förlossningen speciellt många tankar. Och absolut inte före vecka 20. Därför känns det som vi har olika prioriteringar när det gäller profylaxen och andningsteknik.

Vi fick välja om vi ville ägna en av yogatillfällena till att bjuda in en profylaxpedagog. Eftersom jag vill ha alla fem yogatillfällena men inte missa profylax är jag beredd att gå dit sex gånger istället. Men de andra tyckte att vi kunde ta det på ett av de ordinarie fem tillfällena. Och den dagen som föreslogs var naturligtvis den dagen som min sambo inte kan vara med. Vilket gör mig besviken. Jag nämnde detta, så vi får se om det blir den onsdagen eller nästa.

Sambon verkar iaf se fram emot att få nypa mig, när vi ska titta på DVD:n ”Innan du föder” – som jag sa till honom ”Jag ser också fram emot det, för det är väl det enda nypet jag får nu framöver”.

:-D

I vilket fall, yoga. Vi började med en avslappningsövning – där jag praktiskt taget direkt somnande. Kvicknade iaf till liv när man skulle – är lite orolig för att jag ska somna helt! Lite pinsamt i sådana fall. Övningarna kändes lite svåra igår, magen tog emot när jag skulle sitta för att Liten hela tiden skulle häva sig uppåt mot min bröstkorg! Så jag förstår verkligen varför alla gravid alltid går lite bakåtlutade och sitter med rumpan långt fram på stolarna – det är mycket skön avlastning!

Jag fick också väldigt snabbt mjölksyra i armar och benen. Att stå i ”hunden” fick mina ben att skaka. Sista momentet var även det avslappning och där dönade jag bort igen till takterna av Litens kraftiga rörelser.

När jag kom hem sedan vid åtta-tiden var jag helt slut. Sambon undrade lite bekymrat om ”det började tära” på mig. Men nej det tror jag inte. Det var nog bara en kväll där jag var extra trött helt enkelt. Och inte lär det väl bli bättre idag när jag glömde ta Niferexen igår kväll.

Men jag ska ju till barnmorskan idag så det ska bli intressant att få veta vad jag har för blodvärde nu.

Gravidyoga

Ikväll har jag varit på första gravidyogan - första gången jag varit på yoga över huvudtaget. Jag har ju varit på andra former av avslappning - meditation, akupunktur och zonterapi som jag har tyckt fallit rätt så väl ut.

Min första reaktion är att tiden gick så fort! När vi gjorde den sista avslappningen (och jag var på väg att somna flera gånger) tänkte jag att jag måste ha fått något om bakfoten för vi kan inte ha hållt på i mer än en timme - jag trodde ju att kursen skulle vara i 1½ timme. När vi var klara blev jag jätteförvånad när jag tittade på klockan och det hade gått 1 timme och 40 minuter!


Allt som allt kändes det jättebra! Vi började med avslappning - som jag hade lite problem med eftersom jag la mig på rygg och fick väldigt ont i ryggslutet efter ett tag - nästa gång la jag mig på sidan istället. Efter avslappningen var det många olika övningar - flera av dem kan användas för att underlätta vid förlossningen och längre fram i graviditeten när jag behöver få avlastning från bäckenet eller ryggen.

Därefter gjorde vi andningsövningar där jag fick lära mig att flytta upp min andning i takt med att smärtan förstärks (i värken). Vi fick sitta två och två och nypa varandra hårt för att simulera andning under smärta. Jag fick beröm av instruktören för att jag andades bra, vilket förvånade mig för jag tyckte att jag föll fullständigt när det gällde flämtandet - jag fick inte till det riktigt, det kändes inte som att jag fick tillräckligt med syre.

Men jag har fått lite övning och papper med information, så jag kommer definitivt att öva hemma, gärna med sambon. Insåg under övningen att det är mycket lättare att andas ihop med någon - förstår verkligen vilken skillnad det är med att just ha en coach. Annars kan det ju tyckas se löjligt ut ibland när man ser förlossningsvideos, men nu när jag själv suttit där och flämtat insåg jag hur mycket enklare det gick när jag hörde instruktören bakom mig, så att jag kunde falla in i rätt rytm.


Och min bok har kommit, ska se om jag kan få hämtat ut den imorgon! Och idag har jag fått min pyjamas jag beställde också... den verkar vara jätteskön!

Gravidyoga

Jag har inte kunnat släppa helt det här med profylaxkursen, så jag ringde till min barnmorska. Hon rekommenderade varmt avslappningsteknik och föreslog gravidyoga här i min hemstad istället för att åka till Göteborg.

Hon påpekade att om man kan lyckas lära sig det här med mental avslappning så kommer förlossningen att fungera så mycket bättre. Vi pratade ganska länge och det kändes faktiskt väldigt bra. Jag har väldigt stort förtroende för min bm, önskar bara att sambon hade lyssnat också...

Jag sökte lite på nätet och hittade en som har gravidyoga. Ringde henne och vi pratade lite. Det var inte alls försent för mig att börja så jag kommer att hoppa in mitt i en kurs, så jag kommer att gå några gånger bara. De kommer ev att gå igenom andningsteknik/profylax och även bjuda dit någon som pratar om detta, vilket jag kunde delta i.

Så nu ska jag testa detta och invänta min bok så jag kan läsa den. Sedan får vi snabbt ta ställning till om jag/vi behöver lära oss mer.

Bm menar att hjärnan får svårt att slappna av för den skall kontrollera smärtan. Kroppen kommer att göra sitt för att föda barnet, men det är med avslappningstekniken man kan låta hjärnan få kroppen till att sköta det på sitt sätt. Och man kan lättare härda ut smärta och orka längre.

Det min underbara bm säger är lag! :-D

Dessutom passade jag faktiskt på och bytte den bm jag ska ha när min går på semester. Jag bytte till en som jag känner sedan tidigare och har förtroende för. Det känns bra! Med tanke på det som komma ska med förlossning och oro så vill jag ha en jag känner mig trygg med.