Dag 22 - Sammanfattning

Nu är jag klar med överföringen av min dagbok. Den börjar i maj med att vi testar med sprutor och insemination för första gången. Jag tror inte jag kommer att lägga in något som inträffat tidigare. Men istället tänkte jag här sammanfatta vad som hänt oss - och samtidigt får jag något att göra istället för att bara VÄNTA.


2003
Juli - Vet på ett ungefär när ägglossningen skedde, första försöket inleds i det varma Grekland. Allt känns så fruktansvärt pirrigt och nervöst - skulle vi våga? Hade i all lönndom köpt en burk med folsyra, vågade inte visa sambon den först.

Augusti - Första IM (Icke Mens). Vi hade inga förhoppningar om något alls, utan vi hade bestämt att nästa månad skulle det bli mer seriöst. Men så börjar jag blöda. Jag hade ingen koll på när jag skall ha mens utan rusar iväg till apoteket för att få tag i Ipren. Men värken satte aldrig igång. Istället började jag småblöda (bara någon droppe) varje dag i 10 dagar. Min cykel blev längre än de normala 28 dagarna.

Jag hittade in till Föräldranätet och frågade, men där gratulerade man mig, jag var nog gravid. Sambon var inte hemma under den veckan, så jag bestämde mig att när han kom hem, då skulle jag köpa ett test. Samtidigt så minns jag att jag var lite besviken att det gått så fort, vi hade ju längtat i flera år tills "stunden var inne" (något jag fått äta upp nu). Men samma dag han kom hem så kom mensen. Den kom på förmiddagen - den kommer ALLTID på natten annars. Jag misstänkte då tidigt missfall.

Jag har aldrig tidigare haft sådana blödningar, när mensen kommer så knockas jag ut av en kraftig värk först, sedan efter någon/några timmar börjar jag blöda. Så hade det varit sedan jag var 13 år.

Oktober - Blödningarna har fortsatt, med början ca en vecka efter ägglossning. Ringer till gyn där jag får veta att hormonerna spelar mig ett spratt nu när jag försöker bli gravid, det är ingen fara (!?). Börjar söka information, hittar i princip ingen alls. I september hade jag börjat med både tempning och ägglossninstickor.

2004
Januari - Nu har jag börjat äta både jättenattljusolja och bidrottningsgele. Omega-3, zink, e-vitamin... Börjar truga i sambon både e-vitamin och zink. Fortfarande så kommer blödningarna.

Mars - Ringer till gyn igen, den här gången säger jag inget om att bli gravid utan bara att jag har haft så konstiga blödningar. Jag får en tid. Kommer på besök. Får veta att blödningar är vanliga och skall inte förhindra en ev graviditet. Det är för tidigt för oss för en utredning, den kommer att starta först i augusti.

April - Jag gör ett progesteronprov en vecka efter ägglossningen. Får besked om att jag har svaga ägglossningar (värde 17 - bör vara minst 36). Sambon får möjlighet att lämna spermaprov så att vi snabbare kan komma igång med utredningen efter sommaren. Gyn är lugn - men jag är stressad och lite panikslagen.

Maj - Sambon lämnar in sitt prov. Provet är mycket bra. Det känns skönt, det räcker med ett hinder.

Juni - Lyckas tjata mig till pergotime. Får enkel dos som jag kör med i juni och juli. Blödningarna kvarstår. Får en hel del jobbiga biverkningar. Yrseln värst.

Augusti - Ännu en gång med enkel dos pergotime, men denna gång gör vi även progesteronprov. Värdet landade på 30 den här gången - bättre, men fortfarande för lågt.

September - Trippel dos pergotime. Ingen blödning. Progesteronet går i topp med värde på över 100. Men ingen graviditet. Med trippeldosen slapp jag mycket av yrseln, men drabbas nu istället av andra biverkningar. Jobbigast är depressionen som bara blir värre och värre under hösten.

Oktober/November - Dubbel dos pergotime. När mensen kommer i november bryter jag ihop fullständigt och ligger på golvet och skakar av gråt och hyperventilerar. Bestämmer mig för att inte dricka en droppe alkohol och motionera 3 ggr i veckan. Drog mig undan från allt socialt liv, orkade inte med det. Är livrädd för att börja ta sprutor - kanske kan jag be min mamma om hjälp?

December - håller upp från pergotime. Resulterar i en usel cykel. Ägglossningen kommer en hel vecka senare - förmodligen en fullständigt kass sådan. Undanber mig fortfarande ett socialt liv, vill bara vara hemma och ta det lugnt.

2005
Januari - Dubbel dos pergotime - gyn vill att jag testar detta i 3 månader till. Jag orkar bara med en. Mår genast dåligt av tabletterna.

Februari-April - Hormonfria månader. Går på zonterapi och jag känner att livet börjar återvända och jag mår bra! Dock verkar det bara inverka positivt på min cykel den första månaden då jag går varje vecka. Sedan blev det bara 2 ggr per månad och mina cykler blir knäppa. Gör ett progesteronprov i april - värde 16! Sämst hittils. Inser att vi inte kan skjuta upp sprutorna längre.

Maj - Här börjar min dagbok. Första försök med sprutor och insemination. Misslyckas katastrofalt, ägglossningen sker mycket tidigare än beräknat/normalt. Dock inga blödningar, men jag tar extra progesteron och mensen försenas - misstänker ändå att jag är gravid. Men jag landade hårt... Jag gissar på att jag ägglossade ett ofärdigt ägg denna cykel - den kan inte ha växt klart så fort?

Juni - Uppehåll från hormoner, vi testar och ser om jag kan få en effekt från maj:s sprutor, men resultatet ger ännu en kass cykel. Blödningarna börjar redan dag efter ägglossning och jag blöder i tre veckor. Börjar äta en halv barnalbyl som kan ge ägget bättre möjlighet att fästa.

Juli - Dubbel dos pergotime. Rädd för biverkningar, men jag mådde faktiskt rätt så bra.

Augusti - Sprutor och insemination, försök nummer två.