Åsikter...

Tänk så många som har åsikter om allt som gäller min kropp, min bebis, min graviditet, min förlossning, min mammaledighet, mina bröst...

I början av graviditeten störde jag mig otroligt mycket på att folk stakade ut min graviditet och talade om hur hemsk den skulle bli. "Vänta du bara". Jag skulle bli trött och illamående. Jag skulle spy och få foglossning. Jag skulle få en enorm mage. Och allt skulle vara så jobbigt att jag bara skulle längta tills det var över.

Bla bla bla bla.

Sedan hade de åsikter om jag kunde jobba eller inte och vara mammaledig samtidigt. Som jag bloggade om i våras. Alla är så säkra på att deras åsikter är de som är korrekta - moraliskt, etiskt och gud vet allt.

Nu säger en att jag är korkad som inte går hem och vila och njuter. Varför jobba? En annan säger att det är ju jättebra att jag jobbar, sparar min dagar för att gå hemma kan vara väldigt påfrestande, att bara vänta.

Och nu har jag fått höra att jag kommer att lägga på mig så mycket vatten sista veckorna. Diskuterade med en kollega där jag berättade att nej, jag har inte haft problem med vatten eller svullnader. Men det hävadade han bestämt att det kommer. Att jag kommer svullna upp (jag såg en flodhäst framför mig) och att jag kommer att sova så dåligt (jag berättade att jag sover jättebra och har minimala problem i sängen med liggställningar) nu sista tiden och kommer vilja ha femtonhundra kuddar runt mig.

Saken är den att folk inte ger sig. Jag hoppas verkligen inte jag blir sådan - snälla slå mig med något hårt då. Alla graviditeter och förlossningar är olika. Och bara för att jag inte upplevt allt än så kan inte folk hela tiden tala om för mig hur det kommer att bli. Men gärna berätta hur det kan bli, den informationen värdesätter jag ändå.

Läste idag ett bra citat som passar till detta:

”Verkligheten är sann för envar och olik för var och en.”