lördag, december 15, 2007

Otröstlig

Det blev problem igår kväll av sprutan. Vi hade varit på stan sent igår och Liten stod och sov i sin bilstol när vi kom hem.

Han vaknade vid halv åtta - varm, hungrig, täppt i näsan och alldeles till sig. Jag fick honom inte lugn till att ta bröstet eftersom han fick problem att andas då. Gav honom renässansdroppar i varje näsborre. Direkt löstes snoret upp och jag använde till Litens stora missnöje tops för att få ut några rejäla kråkor. Han var fortfarande otröstlig, men vad skulle jag göra? Jag visste ju att han var jättehungrig och om han ändå grät så kunde jag passa på att göra det lättare för honom att andas.

Han tog bröstet till slut i alla fall. Eller båda. Men sedan fortsatte det. Han skrek, grät och snyftade. Sambon och jag turades om och vi gjorde allt för att trösta honom. Vi bar på alla möjliga sätt och vis. Vyssjade. Sjöng. Buslekte. Vaggade med napp. Jag till och med satte honom i stolen och gav honom efterättspuré för första gången (mango) och han tystande faktiskt en stund*. Tills jag skulle torka av honom handen som åkte in i munnen... Då började det igen.

Vid nio tog jag honom in i gästrummet som vi har på nedervåningen och la mig ner med honom tätt intill. Han tystnade direkt. Han blundade och bara låg där. Sög på nappen och andades väldigt häftigt. Länge. Efter en lång stund började han andas djupa långa avslappnande andetag. Då slappnade jag också av och somnade.

Men han vaknade igen efter en timme, och då började det om. Men nu passade jag på att byta blöja och sätta på pyjamas. Lyckades amma och han somnade om igen när jag la mig tätt intill igen. Hade inga som helst planer på att lägga över honom i hans säng inatt, han behövde få känna trygghet. Upprepade vid halv tolv igen, och sedan sov han till klockan tre.

Idag har det inte märkts något på honom direkt. Lite gnällig kanske, genom att han inte velat sysselsätta sig för länge med samma sak under förmiddagen. Men annars har han skrattat och varit den buskillen han brukar vara. Fick ju aldrig gett honom några näsdroppar igår, inte fått några idag heller.

*Han älskar matleken.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Han hade förmodligen ont i benet efter sprutan. Min son var likadan fast efter första sprutan, dumma som vi var gav vi inte alvedon då men efter andra sprutan gjorde vi det när han började skrika. Sa inte bvc att ni kunde ge det???

Anni

Astillbe sa...

På BVC sa de att han kunde vara öm i benet, och att det är vanligt att de blir skrikiga. Alvedon skulle vi ge om han fick feber.