onsdag, februari 21, 2007

BM-besök v20

Jag var hos BM i måndags morse och allt såg bra ut! Livmodern är kanske någon cm lägre ner än den ska "normalt" men det var i sin ordning.

Direkt när vi kom frågade hon oss hur vi kände oss nu. Om graviditeten hunnit smälta in. Hon mindes hur chockade och förvirrade vi var på förra besöket, vid inskrivningen i december. Jag berättade för henne hur jag kände då, när hon berättade om våra framtida besök under våren. ”What ever, jag kommer ändå inte att gå på dem”. Men ta mig tusan, nu satt jag där. Gravid och halvvägs gången. Coolt! BM var väldigt glad för vår skull och det är bra att ha någon man verkligen kan prata med, inte bara om kräk, hjärtljud och amning etc, utan också om känslor.

Hon såg lite frågande ut när jag vägde mig och hon upptäckte att jag gått NER i vikt. Jag förklarade att jag varit sjuk och gick ner 2 kg under de första 3 dagarna. Enligt mina beräkningar har jag 0,5kg kvar att gå upp tills jag når samma vikt som jag hade innan jag blev sjuk.

Å andra sidan hade jag heller inte gått upp något innan jag blev sjuk för den delen heller. Jag ligger på ± 0 kg sedan jag först blev gravid. Och ändå växer magen på mig och brösten är större och tyngre. I urinprovet såg hon även något spårämne som berodde på att jag äter för dåligt – syntes förmodligen pga av sjukdagarna. Men som hon sa - det är för min egen skull som jag måste se till att få i mig mer mat, hon var inte alls orolig för barnet.

Vi fick lyssna på hjärtljuden också och vi hörde hur den sparkade runt där (fast de sparkarna kände jag inte alls). (Hihi, bara för det kände jag en nu!) Hjärtfrekvensen låg på 140 slag - det talar väl för en pojke om jag inte minns fel? Jag tror nog iaf att det är en pojke där inne! Jag tänker på det mer och mer som en han. Vi får väl se när Esmeralda tittar ut vad det blir för sort! ;-)

Förlossningsavdelningen har ju skrivit in det senare datumet på mig, 19 juli (+8 dagar). Men som BM sa, vi vet ju exakt när det skedde (FET) så själva datumet spelar i sig ingen roll – förutom om jag kommer att gå över tiden. Därför kommer det att skrivas in i min journal att jag inte får gå över mer än 2 veckor. Själva UL-beräkningen kan diffa på ±6 dagar berättade BM, vilket då skulle göra att jag kanske eg bara skulle flyttas fram 2 dagar. Men men, nu är det som det är. Jag fortsätter att räkna mina veckor utan ändring, att jag skulle blivit gravid 8 dagar senare än FET-datumet är omöjligt.

Har hört att på vissa ställen i Sverige flyttar man aldrig datum för IVF-are, utan de ligger fast.

Jag ska visst börja med järntabletter nu också, får gå till apoteket på fredag när jag fått lön. Nästa besök är om 5 veckor och då ska vi börja mäta magen (nya bilder kommer).

Och vi har världens bästa BM! Hon berättade att det kommer att gå dagar ibland utan att jag kommer känna av Liten, och blir jag det minsta orolig ska jag ringa henne med en gång och komma och lyssna på hjärtljuden. Jag känner mig fantastiskt trygg med henne och vi är båda glada av att hon är vår bm. Jag tror nog också att hon kommer att få mig att känna mig fortsatt trygg, även när jag kommer börja skaka tänder av rädsla inför förlossningen…


Hjärtslag: 140
Blodtryck:
Blodvärde:
Blodsocker:
Vikt: 0 kg

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jag ser Esmeralda som en flicka! :) Fast jag brukar alltid fel på mina gissningar. Men NÅNGÅNG skall jag väl få rätt!! ;)

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Er BM verkar jättebra! Vilken tur ni har.

Jag har också haft tur och hittat en pärla och ser verkligen fram emot mitt återbesök.

Anonym sa...

Vad härligt att ni har en så bra bm. :-) Hon låter verkligen bra och omtänksam.

Gränsen för pojke/flicka (enligt skrocket) är väl just 140 slag/min tror jag. Dvs över 140 = flicka. Men jag tror inte mycket på det där. ;-) Båda tvillingarna har haft över 140 hela tiden och ändå tror jag (efter att ha sett något misstänkt på rutin-UL) att minst en av dem är en pojke. ;-)

Kram!

Anna sa...

NI verkar ha en superbra BM. Min är helt okej oxå men inte så som eran verkar vara.

Tyckte jag kände något i magen igår, samma känsla kom vid 5-6 tillfällen... men idag har jag inte känt något alls. Suck.

Ha en trevlig helg

Måste förresten kika hur många hjärtslag per minut vi hade...

Anna sa...

Ah.. vi hade 138 slag, en kille då med andra ord *S*

Anonym sa...

Ni verkar ha samma bm som vi hade :D Går du månne på Kungshöjd inne i Göteborg?

Det där med skrock stämde inte alls för vår förste, så den här gången har jag inte brytt mig om sådant. Fast jag blir lite nyfiken på att notera hjärtslagen, så kan jag kanske redan nu avliva eller bekräfta den myten! Eftersom vi redan nu vet att det är en flicka. Dels för att vi gjort fvp, dels för att det syntes hur tydligt som helst på ULet ;)