söndag, oktober 09, 2005

Dag 35 - Nitlott

Skrapade lotten igår eftermiddag. Det var nitlott...

Ingen junibebis alltså. Vi skämtade i bilen igår att det hade blivit perfekt - fotbolls-VM och allt...

Men men, det är ju friidrotts-EM i augusti...

Känner mig tom och trött. Har inte gråtit än, men jag vet att jag måste, och att jag förmodligen kommer att göra det. Måste få sörja så jag orkar ta nya tag.

Vi bestämde i alla fall igår, sambon och jag, att vi skulle göra en insemination till. Alltså vänta med IVF och göra den i januari istället. Börjar vi nu, blir det äggplock och insättning dagarna före jul och då är det en massa andra saker som stressar ihjäl en.

Samtidigt så kan jag inte låta bli att fundera över allt vi kan köpa för de 20 000 om vi kan lyckas bli gravida utan IVF. Vi har i så fall ett fint startkapital till bebben. Säng, barnvagn, skötbord, leksaker, kläder... Å andra sidan, så kommer ju föräldraförsäkringen höjas den 1 juli nästa år, vilket gör att vi kommer att få extra tusenlappar varje månad som vi inte skulle haft om vi lyckats tidigare.

*ler* min katt gick precis på tangentbordet och skrev "+++++++++++++++++++++++++++++++++"
Tänk om jag hade fått skriva det idag istället... Vår unga kattfröken är mycket tillgiven och en stor tröst, speciellt en dag som denna.

4 kommentarer:

Silverfisken sa...

Jag känner med er. Jag trillade in hit av misstag. Nu kommer jag komma tillbaka. Hoppas allt löser sig till slut. Det brukar göra det.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Jag vet precis hur det känns. Jag menar att jag vet precis precis hur det känns. Hur många gånger har man inte räknat på fingrarna eller fört in datum i sådana där räknesnurror på gravidsajterna och kommit fram till att den femte juli verkar väl vara en supertrevlig födelsedag? Eller den 12 augusti, eller den 19 september. Vi är så jävla många som känner så här. Det är bra att fler personer skriver om det. Hoppas att det går bra för er till slut.

Astillbe sa...

Tack båda, era ord värmer otroligt mycket. Jag hoppas så att vi kommer att lyckas en dag, men idag känns allt tröstlöst.

Jag deppar ihop i några dagar, sedan är det dags att blicka mot produktionen av en juli bebis...

Astillbe sa...

Marmelad - känns faktiskt som om livet sakta återvänder. Har nu äntligen fyllt i alla "dagar" i almanackan så nu är nästa insemination planlagd.

Vaddå kontrollfreak?!