onsdag, januari 09, 2008

Lättad oro

Jag hade tid för cytologprover idag (cellförändringar på livmodertappen), och jag frågade väldigt ödmjukt om sköterskorna, när de ändå var där "nere" och pillade om de ser om något är knasigt. Jag vet ju att de brukar ha bråttom när det är provtagning och att de inte hinner med annat.

Ja, men vi kan inte hjälpa dig och kolla efter svamp, svarade de. Jag förklarade, och jag var faktiskt generad, om mina smärtor och rädslan för framfall och den långa väntetiden hos gyn. De försäkrade mig att om jag hade fått framfall så skulle de se det direkt.

Och vilken tur jag hade! Den ena sköterskan hade jobbat just med framfall, så efter provtagning så satte hon sig hos mig och jag fick testa med att knipa och krysta. Och båda sa att allt ser jättefint ut!

Jag var otroligt lättad när jag gick därifrån, med rådet att fortsätta knipövningar och göra många på raken.

Och de gamla takterna satt i! Jag var ur mina kläder så snabbt att de inte hann med. Den ena sköterskan pekade vänligt på hörnan med skynket - ville jag inte klä av mig där istället? Och innan de hunnit blinka satt jag redan i gynstolen med benen i vädret - den andra sköterskan satt vid datorn och mumlade något om att hon inte var klar än. Då började jag skratta och förklarade att jag har gått på en och annan undersökning, så det gick av bara farten av gammal vana. Förklade att Liten var ett IVF-barn, på tredje försöket.

Men jag frågar mig igen. Varför i helskotta ska man klä av sig bakom ett skynke? Man ska ju ändå visa upp det mest privataste av allt - vad spelar det då för roll att de ser min nakna rumpa eller vilka trosor jag har på mig?!

2 kommentarer:

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Jag har också alltid undrat över det där skynket. Det är väl värre att efter att i smyg bytt om, sedan vara tvungen att strutta genom rummet utan byxor? Än att snabbt ta av sig byxor och trosor och sedan hoppa upp i stolen?

Man blir ju härdad efter ett tag. Jag har ingen aning om hur många VUL jag gjort men säkert över 50 stycken ;-)

Anonym sa...

Ja eller hur, jag gör som du. Senast igår på efterkontrollen. Min BM blev också lite paff. Men jag hade dessutom en skrikandes Julia liggandes på golvet så jag ville att det skulle gå snabbt. Nu är cellprovet gjort i varje fall!

Skönt att allt såg så bra ut!!