Eller vad det nu heter?!
Igår tog jag mig mod och berättade för en vän till mig! Var alldeles skakig efteråt och kände mig rätt tagen hela kvällen sedan... Blev inte riktigt som jag tänkt mig, för vi hade inte gott om tid - det finns ju hur mycket som helst att berätta om vad vi gjort under 2 år, så mycket vi varit med om. Och varför jag gjort och sagt saker innan, varför jag varit ledsen, inte följt med ut, när hon ringde mig när jag stod hos gyn och frågade "vad gör du"?. Men jag tror att hon förstår mig rätt bra, med alla känslor, tankar, grubbel. Det kändes bra och rätt iaf. Hon kommer inte vara den typen som säger att vad vi behöver är att slappna av...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar