Dåliga karaktär

Det blev bara för mycket. Ja, ägget alltså. Plasten är nu borttagen och ägget öppnat! Där fanns mycket gott och blandat, choklad, surt, ägg och skumharar...

Usch vilken dålig karaktär jag har.
*flinar*

Alla andra får men inte jag...

Nu visar det sig att de som har väntat sedan november 2005 också fått sina brev från Sahlgrenska. Men varför får de och inte jag??? Och hur lång tid skall det här ta nu?

SU vs Carlanderska

Är jag knäpp som vill göra ett nytt dyrt försök på Carlanderska före ett gratis på SU?

Saken är den att jag bor en bit utanför Göteborg. Där jag bor har jag gått hos en läkare som är specialiserad på detta och har avtal med Carlanderska. Så alla mina undersökningar och provtagningar har varit hos den här läkaren som i sin tur konsulterat Carlanderska. Därefter har äggplocket och insättningen gjorts på Carlanderska.

Det har varit många fördelar med detta. Jag har hunnit till läkaren innan jobbet - min frånvaro under behandlingen har varit liten så att ingen har höjt ett ögonbryn.

Nu skall jag till Göteborg för alla undersökningar och provtagningar - kanske till och med mitt på dagen. Det ställer till det lite för mig, eftersom jag absolut inte vill berätta om detta på jobbet. Dessutom vill jag fortsätta med de typer av hormoner jag tagit innan och känner till så jag slipper en sak till att oroa mig för (Synarela, Gonal-F och Ovitrelle).

Samtidigt tyckte jag otroligt bra om Carlanderska och kände mig väl omhändertagen. Det var fler undersökningar än på SU.

Förmodligen tar jag ut problemen i förskott och oroar mig för att jag inte känner till något om SU eller dess läkare eller metoder. Och det är ju ändå 20 000 kronor jag sparar.

Det rör på sig?

Läste igår i en tråd på Familjeliv där nu maj-05 gruppen har fått sina oranga kuvert från Sahlgrenska! Alltså de som står i kö månaden före oss har fått det första brevet!

Jag pratade ju med Sahlgrenska för en månad sedan och då hade de precis skickat ut brevet till dem som ställdes i kö feb-mar 2005 - och blev då varnad att februarigruppen var stor (70 par). Och då kunde man inte ens säga att jag sannolikt skulle kunna bli kallad iår. Ocn nu är det april - åtta månader kvar på det här året - och de som ställdes i kö en månad före oss har fått det berömda första kuvertet från SU.

Det skall bli spännande och se om jag får något brev från SU före sommaren...

Högre makter som testar mig?

Fick ett påskägg idag på jobbet. Ja då. Alldeles full med godis. Har inte öppnat den än men jag bara vet att det är fullt med sådant sliskigt sött som jag bara älskar.

Är det högre makter som testar mig eller är det som så att de högre makterna vill tala om för mig att jag visst ska äta godis?

Jag har effektivt undvikit alla andra påskägg som kollegorna ställt ut. Men min är kvar på mitt rum - än så länge är den min - bara min!

Rasar utför...

Mitt nyårslöfte var ju att jag skulle ta bättre hand om mig själv. Och det började ju jättebra i början på året. Men efter vår misslyckade IVF har det rasat utför. Jag orkar inte bry mig om speciellt mycket faktiskt. Jag antar att det är på grund av hopplösheten. Jag menar, vad är det för mening - inget fungerar ju ändå?

Jag tar inte mina piller regelbundet (folsyra, omega-3, zink etc). Jag köper dyra färskpressade juicer som jag öppnar en dag men sedan glömmer bort och får slänga ut. Jag går aldrig ut och går. Jag äter godis fast jag har lovat att hålla mig till en helg per månad. Jag har börjat dricka mer alkohol (inga jättemängder men ändå, nu var det vin fre, lör och sön).

Jag börjar stänga in mig igen. Eller rättare sagt jag har redan gjort det ett tag. Jag bestämmer inte några träffar med vänner som jag vet ändå behöver det, kanske inte behöver just mig, men en vän att prata med och få stöd.

Nu vill jag komma igång. Men jag saknar ändå motivationen. Bestämde mig igår för att "nästa månad ska jag inte dricka någon alkohol alls" - men imorses bestämde jag mig för att börja direkt. Kanske inte helt sluta men det kan räcka med ett glas vin någon gång. Påsken kommer ju - så det blir inget godis och väldigt lite alkohol. Jag skall komma ut och gå också. Ofta.

Jag skall ta två dagar semester.

Första delmålet är att gå ner 4 kg.

Men jag hittar fortfarande ingen motivation.

Jaha...

Det känns lite bättre idag. Men hålet efter kniven sitter kvar i hjärtat...

Vi är fortfarande oense och det har egentligen inte resulterat i något annat än en förstörd lördag och förmodligen också förstörd ägglossning. Men vi fick till det imorses och har haft sex tidigare så om jag redan ägglossat så fanns det en armé som väntade där inne på nersläpp.

Och kung Bore vägrar att släppa sitt grepp, det har snöat om vartannat hela dagen här. Och nu på kvällen har det lagt sig. Igen.

Har ingen motivation överhuvudtaget till något.

Uppgiven

Idag mår jag inte alls bra. Jag är så ledsen. Men jag kan inte gråta. Det känns som det är en stor kniv inkörd i mitt hjärta. Jag orkar inte mer. Vill bara ge upp allt.

Sambon och jag har bråkat. Naturligtvis har det att göra med min infertilitet. Jag är frustrerad över att sambon vill vänta med IVF till efter sommaren. Så vi kom ihop oss.

Har ägglossning idag men jag orkar inte bry mig ett jävla dugg. Så fullständigt meningslöst ändå. Jag är så trött på alltihopa.

Ägglossningstest

Testade på lunchen men har glömt bort att kontrollera det! Men jag tjuvkikade lite på det nu och det var ett stort fett streck*! Kroppen är alltså helt i sin vanliga form efter provröret.

Men jag får hoppas att jag ändå kan få högre progesteronvärden än normalt och iaf slipper alla mellanblödningarna. Och kanske kanske kan få ett ägg att fästa?

Hoppas också att mina stickor kommit på posten idag, nu är mina nämligen slut...

* om teststrecket är lika starkt eller starkare än kontrollstrecket visar det på en hormonhöjning av LH-hormoner om skall sparka igång själva lossandet av ägget.

Böcker

Kan inte blogga så jag får skriva in mina inlägg i efterhand.

Jag har köpt på mig lite böcker. Först hittade jag "Fruktlösa försök" av Ben Elton och jag har tjuvkikat lite i den och blev alldeles full i skratt. Boken verkar vara uppbyggd på att både mannen och kvinnan skriver i dagboksform - sina egna versioner av sina fruktlösa försök. Oj så jag kände igen mig! Det här med "Månadens strategi" beskrevs ingående. Mannen var grymt besviken (och sexuellt frustrerad) över månadenss strategi. Det var nämligen att ha så lite sex som möjligt - det gällde helt enkelt att pricka rätt. Han tyckte att den tidigare månadens strategi hade varit betydligt roligare - då gällde kvantitet före kvalitet! :-)

Och så är det ju. En månad kör man varannan dag. Eller varje dag. Eller var 1½ dag. Långt efter äl. Långt före äl. Kvalitet. Kvantitet. Bakifrån. Benen högt upp. Kudden under rumpan. Bara på kvällen. Bara på morgonen. Ligga kvar länge. Äta rosenrot. Eller bidrottningsgelé. Barnalbyl. Vitaminer i alla former. Zink. Zink till mannen. E-vitamin. E-vitamin till mannen. Omega-3 och Omega-6. Betakaroten. Grapejuice. Ingen alkohol på en hel månad. Ingen alkohol efter äl. Ingen alkohol till mannen vid äl. Inget kaffe.

Jösses. Så mycket vi har hunnit med... Jag kan nog rabbla upp en massa till. För så är det.

Men jag har köpt två böcker till - Ägglossning av Judith Uyterlinde och Förbättra din fertilitet av Camilla Porsman. Jag har börjat med den senare, rätt intressant även om jag önskar att boken fanns för två år sedan. Fruktlösa försök skall jag spara på lite, till ett bra tillfälle.

Ännu mera morr

Snön vräker ner. IGEN. *dubbelmorr*

Negativt test idag på lunchen igen, däremot lite starkare än igår men rätt så svagt ändå. Men ikväll så är vi nog strängt upptagna tror jag... *ler*

Mer morr

*morr* När jag satte mig vid fikabordet nu så poängterade en kollega att de minsann pratade bebisar. Det gör ju ni varje dag, svarade jag då. Icke då, sa hon, barn pratar vi ofta om men nu är det BÄBISAR - små små BÄÄÄÄÄBISAR. Och så var hon på väg att säga något - och jag vet precis vad - men jag lyckades avstyra det.

Fan vad jag hatar detta. Det är inte deras fel. Det vet ju inte - jag har ju inte sagt något. Men visst kanske de borde någonstans förstå att kanske är det som så att 31-åriga Astillbe kanske inte kan få barn, att det är därför hon inte har några än. Men jag hatar att ständigt le och skämta bort det. Det gör så jävla ont att låtsas att man inte bryr sig när man längtar så hett.

Morr

Snön har vräkt ner hela dagen *morr*. Dessbättre har inget lagt sig.

Idag började jag testa med stickor, det blev ett svagt streck - negativt. Är helt slut så vi skjuter nog upp sänghalmsaktiviteten till imorgon.

Jag är här

Har bara alldeles för mycket att göra nu för att hinna skriva något.

Snön försvinner sakta men säkert bort, fast det var ju inte kul med mer snö idag men det låg ju inte länge kvar.

För övrigt är det dag 13 idag och äggstockarna ger sig tilkänna. Har informerat sambon att nu är det dags för schemat igen.... så otroligt romantiskt eller hur?! Äsch, romantiska sängvändor får vi ta vid andra tillfällen, nu skall här tillverkas barn!

Har idag äntligen fått tummen ur och beställt fler ägglossningstickor, har nog bara tre kvar från förra cykeln.

En ny månad - en ny chans.

Äntligen!

Nu så! Titta vad jag hittade i min trädgård idag!

Från onsdag morgon till torsdag morgon försvann väldigt mycket av snön på tomten, på vissa ställen försvann 20-30 cm! I vintras blåste det upp stora vallar av snö kring muren, men på vissa ställen har det nu alltså smält bort och några enstaka snödroppar har orkat leta sig upp!

Var ute en stund i trädgården idag och tittade. En del träd börjar knoppas, speciellt det där trädet som får gula blommor nu tidigt på våren, innan den får löv (har ingen aning om vad den heter). Klippte av några kvistar av det trädet och tog med in, står nu i en vas tillsammans med några påskliljor - snyggt! Men det är en hel del snö fortsatt kvar och det klafsar rejält om skorna när man går. Så en 15 grader i några dagar för upptorkning vore inte fel!

Fast jag är inte knusslig. Jag kan ta 20 grader också! ;-)