Sambon och jag har pratat om detta med videokamera länge.
När vi kommer till butiken igår bestäms det ganska fort vilken vi ska ha. 5000 spänn tycker jag dock är lite mycket och jag börjar vackla. Dagens påfrestningar börjar märkas och jag mår illa, är varm och svettas som en gris (det var extremt kvavt och varmt här igår eftermiddag/kväll).
Sambon tycker dock inte att vi ska gå ner till kameran för 4000 kr, lika bra att köpa "bra" saker när vi ändå köper. Men när vi står där i kön ifrågasätter sambon vad vi ska ha videokameran till och säger att det är bara jag som kommer att filma (?). Sambon säger att jag ska bestämma hur vi ska göra.
Då kände jag att jag inte orkade mer. Vi lämnade sakerna där och jag gick gråtandes ut därifrån. Varför ska alla beslut överlämnas till mig? Hur vill jag ha förlossningen? Hur vill jag föda? Vilken ställning? Ska jag ha smärtlindring? Alla saker vi köper är det nästan bara jag som bestämmer. Och nu skulle jag även ta ansvar för kameran (har suttit och letat efter massa info + jämfört flera modeller och märken).
När vi kommer hem stänger jag in mig och bara gråter. Jag orkar inte med alla beslut som jag ska ta om något jag inte känner till. Hela tiden.
Efter att ha gråtit en timme känns det lite bättre. Men sambon får fanimig ta över beslutet om videokameran.
6 kommentarer:
Käraste vännen!
Din historia påminner mig om en vän till mig som satt och ammade sin lilla bäbis någon vecka efter förlossningen. Nyblivna mormor kommer in och frågar om hon ska laga till falukorv eller köttbullar för att nyblivna mamman ska få någonting i sig.
Nyblivna mamman får ett bryt och börjar störtgråta.
"Jag ska ta beslut för varenda sak i min lilla sons liv, jag ska ta tusentals beslut, jag orkar inte ta ETT ENDA TILL, BUHUUUUUUU!"
Man skrattar åt det i efterskott ;-)
KRAM
Det fanns jättefina videokameror på rean på Siba (eller om det var Onoff/elgiganten), Philips för 2990, en av modellerna spelade man in direkt på DVD skiva (eller så är det kanske på alla, jag är inte så haj). Ska man inte filma så jättemycket så duger nog en sån.
Förstår dock din frustration, vi har haft lite samma här hemma men det är bättre nu.
kram
Jag håller helt med dig. Kameran behöver du inte befatta dig med./Ha det gott/Tussegumman
Skicka iväg gubben din till butiken och säg att han får bestämma vilken bara han kommer hem med en för jag måste verkligen rekommendera videokamera. Vi köpte vår när ettan var 3 mån och det är en massa roligt som man får med på video som man inte får på foto...nämligen ljud...barn pratar ganska roligt i början o man glömer foooort hur det lät när de sa vissa ord osv.....så skicka iväg han du så kan du ligga och vila och äta praliner så länge;)
kram
Linda
Jättekonstigt. Ser i min RSS-läsare att du skrivit flera inlägg efter det här... men de syns inte på siten. Hmm. Anyway. Tycker det är bra att ni fått papper på pappan! Och att du verkar må bra! Ansvaret över ett litet barn är guld värt alla gånger mot en runda på krogen och dricka drinkar - om man nu måste välja ;-)
Skicka en kommentar