Igår var yogan inställd, istället hade vi en profylaxpedagog hos oss. Man fick ju ta med sig pappan/partnern om man ville. Eftersom min sambo var bortrest fick jag gå själv. (Och jag kom i tid den här gången).
Kände mig ganska ensam och utanför då alla andra hade papporna med... Inte kanske för att vara där och lära sig – det var inte så svårt, nu gäller det bara att träna så man får in tekniken. Men det som jag saknar är själva grejen att vi gör det här ihop.
Ska visa sambon under nästa vecka när han är hemma igen hur det är tänkt att fungera. Och att han andas med mig så jag får någon att ”andas efter”. Det är betydligt enklare än att andas själv. Men fortfarande har jag problem med att kunna flämta, det känns som jag inte får tillräckligt med syre.
Jag har börjat studera övningar som man kan göra både innan förlossningen och när värkarbetet startar. Mitt mål är att vara hemma så länge som möjligt och utnyttja olika övningar för att hjälpa barnet ner.
Och förhoppningsvis bara klara mig med lustgas sedan. Lustgas och profylax går ju inte ihop, så när man väl går över till lustgasen så är det ingen mening med andningen längre. Däremot är det väl fortfarande viktigt att ta djupa avslappnande andetag mellan värkarna.
Genom att röra på mig så kan tiden förkortas och barnet får hjälp ner. Genom att inte ta någon smärtlindring drar jag inte heller ut på förlossningen eller orsakar problem för barnet (som sänkt hjärtfrekvens). Så är min tanke iaf. Sedan vet jag att det inte går att planera något – jag har ingen aning vad som väntar utan får ta det steg för steg. Men jag måste ändå fundera på mina alternativ och vad jag kan göra själv för att underlätta för oss.
Men nu är det nära.
3 kommentarer:
Låter som ett bra upplägg och jag tror att den mentala förberedelsen är så viktig. Man ska peppa sig själv och partnern såklart!
Jo då lustgas och profylaxandning går jättebra ihop. Det sa de i alla fall på kursen jag gick. Kolla i boken du köpt vad det står där.
Själv kan jag rekommendera att föda barn utan lustgas. Det är jätteskönt av vara med och vara klar i huvudet hela tiden.
Men det där är ju helt olika hur man upplever det.
Jag tycker att det låter som att du är väl förbered i alla fall.
Du har tänkt igenom allt och vet hur du vill ha det. Se till att sambon är med på allt och skriv även ner det i ett i förlossningsbrev.
Sedan blir det som det blir ändå. Men är man förberedd kan man ta aktiva beslut hela tiden och förstå vad som händer.
För att du skall få i dig lustgasen måste du andas ordentligt så jag ser heller ingen konflikt mellan det och profylax.
Sen hör jag till 'den andra gruppen' i förhållande till kattmamman, jag tyckte jag fick bättre kontroll och fokus med lustgasen som jag använde de sista 15 minuterna. Det är också en av de sakerna man inte vet förän man provat. :)
Skicka en kommentar