Idag hickade Liten något så otroligt på morgonen. Den började nästan direkt när sambons klockradion slog igång vid halv sju och slutade inte förrän närmare 20 minuter senare!
Stackare, det måste vara otroligt jobbigt att hicka så mycket och så länge. För mig var det rätt obehagligt också, men Liten måste ha haft sju resor värre!
På sistone har jag märkt av hickan väldigt mycket. Tidigare märkte jag den nästan aldrig alls, det tog ganska lång tid in i graviditeten innan jag kände av det första gången. Och när jag väl har känt av den så har den sällan pågått i mer än en minut. Men nu sistan tiden har det ändrat sig, hickan är kraftigare och den håller på avsevärt mycket längre.
5 kommentarer:
Det var samma sak för mig, hickan kom ganska sent, men sen hickade hon med besked! Hon hickade rätt mycket som nyfödd också, och nu med ibland fast hon har aldrig verkat besvärad av hickan egentligen så det var kanske inte så farligt inne i magen heller
Läste att hicka kan också vara ett rytmiskt letande efter tummen! Att bebis tappat tummen ur munnen och förtvivlat letar efter den... Fast i tjugo minuter och med samma intervall?! Nej, det här var extrem hicka!
Jättebra med hickan! Hon övar förmågan att svälja inför det kommande livet utanför magen - vilket framkallar hicka. Peo var en helt galen hickare också. Keep on hicking :-)
camilla - *asg* För det mesta går det bra men ibland när hickan sitter i länge så blir det så obekvämt jobbig!!! Men men, syrran hade det ännu värre, hela hon hoppade i takt med lillkillen!
Haha, hoppande magar som är så mysiga ;-}
Skicka en kommentar