När jag tog mina magbilder igår blev jag chockad över hur stor den var. Var det verkligen MIN mage?!
Ni som varit/är gravida kanske förstår hur jag menar. Den ser inte alls så stor ut uppifrån. Det ser ut som en söt liten kula. Men från sidan... ojoj. Den är ju gigantisk! Fast inte så stor ändå, men jag blev ändå så förvånad över att jag inte upplevde den storleken uppifrån...
Jag tyckte jag hade putmage innan. Och så jämförde jag med magkortet taget i början på november. Jag ska aldrig mer gnälla över att jag har putmage för jag hittar faktiskt ingen på korten.
Men ändå känner jag mig inte såvidare otymplig. Inte alls. Inte mer än att ta sig upp ur sängen, eller vända sig.
1 kommentar:
Jag mådde faktiskt också väldigt bra i slutet och längtade till att vara gravid igen - kändes rätt knäppt, jag VAR ju gravid! Lätt att röra mig i princip ända till slutet. Men när dagen S närmade sig var jag ganska nöjd, för jag längtade så efter bebis. Men det låter helt normalt, tycker jag, det du känner.
Skicka en kommentar