måndag, juni 18, 2007

Hånfulla kollegor

Idag blev jag riktigt förbannad. Vid fikat satt jag och pratade med några kollegor och som vanligt halkas det in på förlossning och dylikt. Jag råkade säga att sambon ser fram emot att nypa mig i låret. De undrade vad jag menade och jag berättade om andningstekniken.

Två av dem, 55+, skrattade hånfullt och sa att jag bara kan glömma allt vad andning och avslappning heter, jag kommer inte komma ihåg ett skvatt när det väl är dags. När jag opponerade mig så stred de ännu mer för "sin sak" och jag blev först ledsen. De poängterade att det inte finns "något som går att jämföra med hur ont det gör". Det spelar heller ingen roll vad man gör för det kommer inte att hjälpa ändå... Och när jag argumenterade emot att jag har gott om vänner och bekanta som visst klarat sig bra med det så fnös de bara och gick från bordet.*

Hur i helvete kan man säga så? Borde de inte peppa och uppmuntra? Varför måste kvinnor alltid föra förlossningssnacket på nivån "jag är värst och hade ondast".

Jag ska fanimig visa dem att det visst går och jag ska komma tillbaka och lika glatt som jag berättar hur jävla bra min graviditet har varit, lika glatt ska jag berätta hur jävla bra min förlossning var.

Så det så!

* Nu är det säkert som så att de hade svårt att ta mig - oerfaren och bokläst som säger att de har fel som har upplevt det, som min vän T sa... De brukar vara ganska stöttande annars. De brukar inte alls vara så här, utan bryr sig verkligen om en annars.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Usch vad sådana människor är jobbiga!

Jag har precis (11 dagar sen) fött min lille pojk och trots att jag blev igång satt, var allergisk mot lustgasen och had sovit väldigt dåligt och inte fått nån mat på hela långa dagen var själva värkarna och förlossningen inte alls "den värsta smärtan nånsin" utan en alldeles fantastisk upplevelse där min kropp visste vad den skulle göra.

Lycka till och jag hoppas det blir lika fantastiskt för dig!

Anna

Anonym sa...

Inte lyssna på sånt! Lyssna på Anna här ovan. :)

Astillbe sa...

:-D Jag lyssnar väldigt gärna till Anna! Mer sådant!!!

Min kollega som fick barn för 2 veckor sedan hade också en fin upplevelse, ok en hel del värk, men hon fixade det med andning och lustgas.

Bäst av allt var att hon gick hemma en hel dag och när hon kom till förlossningen var hon redan öppen 6 cm och födde 6 timmar senare. Jag går hellre hemma i lugn och ro än vandrar omkring i korridoren på sjukhuset (såvida allt är ok förstås). Men bara så länge jag kan hålla mig lugn, om jag blir orolig för mig eller barnet då är det kanske lugnast att vandra på sjukhuset...

Men - ALLT SKA GÅ BRA!!!

Superquinnan sa...

ja det där fick jag höra av två lärare på jobbet när jag berättade att jag och mannen skulle gå profylaxkursen, de hånskrattade högt och sa att: "När du väl ligger där komemr du be om allt smärtstillande du kan få" Men jag vägrar tro att det måste bli så. Hur kan folk bara ha mage att slå hål på ens positiva inställning? Tjurkärringar!!!!

Anonym sa...

Lyssna inte! Det finns inte en förlossning so är den andra lik. Jag födde mitt första barn för 4 veckor sedan. Det gjorde otroligt ont, men efter är det bara en positiv upplevelse. Smärtan liknar ingen annan smärta. Jag hade bestämt mig innan för att låta min kropp sköta arbetet och lita på den. Kvinnor är gjorda för at föda barn. Jag hade inte gått någon profylaxkurs, men efter sa barnmorskan att hon trodde att jag gjort det eftersom jag andades på det sättet. Att det inte hjälper att vara medveten om sin andning och använda den mot smärtan är bara dumheter. Andas på och lita på din kropp!

Lycka till!
Ulrika

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Jag tyckte på fullt allvar att det inte gjorde speciellt ont att föda barn.

Det finns massor av saker i mitt liv som varit betydligt smärtsammare.

Eftersom jag vet att du också haft problem med tänderna (precis som jag) kan jag säga att riktig tandvärk är tusen gånger värre än att föda barn.

Och har man någon gång haft riktig mensvärk så vet man visst hur värkar känns, det är inte så märkvärdigt!

Camillas lockar sa...

Skitdåligt av dina kollegor. Andning hjälper visst. Jag gick visserligen inga kurser, utbildningar eller sånt, men det säger ju sig själv att om man slappnar av och andas så syre kommer till hjärnan så slappnar kroppen av maximalt. Dina kollegor borde använda hjärnan lite mer istället för att skämta med en havande kvinna!

Camillas lockar sa...

Jag trodde i och för sig att jag skulle "klara" mer (fixade utan smärtlindring hemma fram till öppen 5 cm. Men när vi varit på sjukhuset en stund bönade jag om smärtlindring. Alla är vi olika! Är övertygad om att det kommer att gå bra för dig.