torsdag, februari 12, 2009

Min son är en sångfågel

Liten har än så länge inget stor ordförråd, även om han är väldigt verbal. Han är däremot musikalisk av sig – vem han nu har fått det ifrån!

Redan i höstas kunde man urskilja att han sjöng på ”Bä bä vita lamm”. Han har hela tiden tidigare sjungt sina obegripliga melodier – och älskar när vi sjunger för honom eller när jag sätter på en av skivorna med barnvisor på.

Sista tiden sjunger han gärna ”Blinka lilla stjärna”, där man hör ordet blinka och så ”blinkar” han med händerna (handrörelserna till). Melodin går ofta över i ”bä bä vita lamm”, i en underbar blandning.

Men så idag, ikväll i bilen så började han sjunga helt plötsligt. Jag ropade på sambon, ”hör du inte vad han sjunger?”. Helt tydligt med babyspråk sjunger han ”Lilla snigel akta dig, annars tar jag dig”. Redan efter en dag hördes ”Lilla nigel acka dej, ahaha…”

Litens ordförråd sträcker sig annars ungefär till mamma, pappa, titta, här, vatten, napp, vovvov, mitt och sambons förnamn (han ropar efter oss), hej, hejdå. Men så plötsligt kommer orden ”lilla snigel”. Åh, mamma blir så stolt!

Sedan är han bestämd av sig och vi kan inte få honom att göra saker ”Kan du ge mamma den” osv. Han gör när han själv vill. Men frågar jag ”Kan du sjunga för mamma”, då sätter han igång direkt!

Inga kommentarer: