Vi sitter alltid ihop i soffan efter frukost jag och Liten. Jag halvligger i soffan med uppdragna knän som han sitter lutad mot. Där sitter vi och pratar, sjunger, räcker ut tungan och bara myser. Vår samspråke-morgonstund.
Idag belönades jag där med två stora leenden!
Gissa vem som smälte bort?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar