Rörd

Träffade min minsta syster ikväll. Vi var på stan och gick sedan för en fika. Det var så varmt inne på fiket att vi bestämde oss för att sätta oss utomhus! Kan knappt tro det, men det går att fika utomhus klockan 18 i mitten på november!

Det blev en mysig stund och det var skönt att träffas på tumanhand. Vi pratade en hel del om hennes abort, och det tyckte vi nog båda var bra att få prata ut om. Jag har stöttat henne och respekterat hennes beslut, även om mitt hjärta ville annat. Men jag insåg ju naturligtvis förnuftigheten i hennes beslut.

Hon har stöttat mig på ett bra sätt under det här dryga året som hon vetat om våra IVF-försök. Hon har förstått mig på ett sätt som jag själv blev förvånad över. Men hon förstod hur jag kände mig, både det fysiska och psykiska med behandling och egna tankar. Det har varit bra att tala med henne. Och hon har, precis som mina föräldrar, delat glädje och sorg med oss.

Bland annat när jag ringde henne och sa ”Vet du vad jag har fått idag?”. ”Du har fått det oranga brevet från Sahlgrenska”, sa hon då rätt upp ner! Fast hon trodde, precis som jag, att det skulle dröja betydligt längre än så! Men ändå kände hon till det – hon kom till och med ihåg färgen på brevet!

När vi satt där och fikade sa hon att hon ville ge mig något. Och det nu. Kunde jag köra henne hem? Visst, vi åkte hem till henne. Där fick jag, förutom en sommarklänning som en mage får plats under, underbart söta babykläder. Två bodies, en sparkdräkt, ett par strumpor och en liten mössa, matchande naturligtvis. Jag förstod med en gång att hon inte hade köpt dem till mig, utan till sitt eget barn. Min älskade syster är impulsiv och gick förmodligen och köpte detta ganska omgående efter att hon förstod att hon var gravid.

Jag blev rörd och tappade helt talförmågan. Ville hon verkligen inte behålla dessa själv tills hon får barn? Jag kunde låna dem? Det var en sådan fin gest att jag inte visste hur jag skulle göra. Men hon ville verkligen att jag skulle ha dem, eller rättare sagt mitt barn. Jag fick lova att ta på detta när hon kom och hälsade på första gången när vi kommit hem från BB.

Så när det är dags för henne, så skall jag ge mig ut och leta upp jättefina babykläder till henne som tack. Fast å andra sidan, det hade jag ju gjort ändå! Kan inte motstå att handla bebiskläder!