tisdag, maj 15, 2007

Vecka 33 (32+0)

Barnet
När man mätt aktiviteten i hjärnan har det visat sig att det händer saker även när barnet sover. Kanske drömmer det redan. Nu kan barnet skapa röda blodkroppar och underhudsfettet lagras. Bebisen uppfattar ljus och mörker, natt och dag. Om barnet kan fokusera blicken redan i livmodern är forskare inte helt eniga om. Några hävdar att barnet lär sig fokusera först under första till andra levnadsmånaden. Vikt 2 200 gram.

Det märks att bebis har det trångt där inne nu, rörelserna är av en annan karaktär. Det är coolt att försöka kommunicera med magen och känna en spark till svar. Hoppas den inte sparkar bara för att den är rädd för vad det är som buffar på den. Sista veckan, men framför allt idag och igår har Liten även varit väldigt livlig.

Mamma
Ditt magmått (symfus-fundus) är nu 29-34 centimeter. Det varierar något beroende på barnets storlek och fostervattenmängden. Huvudsaken är att magen växer. Tänk inte för mycket på vikten, tänk istället på vad du äter och att du äter nyttigt. Ladda med kolhydrater inför förlossningen. Mycket grönsaker är också bra och ett par frukter om dan. Många tänker på förlossningen nu. Kanske är det dags att besöka en förlossningsmottagning?

Jag vet inte när jag ska hinna äta allt? Jag är inte speciellt hungrig nu för tiden, kanske bara på morgonen. Frukost älskar jag och det är det bästa målet på dagen - te, apelsinjuice, två smörgåsar och youghurt med musli och russin. Sedan blir det youghurt eller risifrutti till mellanmål. Lunch på jobbet (oftast är jag inte hungrig utan äter bara en halv portion). På eftermiddagen försöker jag äta någon frukt. Sedan kvällsmat när jag kommer hem - på sistone har det blivit mycket smörgås eller snabbmat tyvärr.

Sista månaden har jag ätit mer godis än vanligt - har bestämt mig för att dra åt svångremmen där lite nu också. Frukt är precis lika gott, så jag har börjat köpa vindruvor till jobbet igen. Physalis och gula plommon är andra favoriter. Eller vattenmelon! Mums.

Vikten ligger nu på ungefär +3-3½ kg. Magen känns som den har blivit mycket mycket större än innan. Och sista veckan flåsar jag mer än vanligt och får lätt mjölksyra i benen när jag går i trappor. Tyvärr har jag inte hunnit gå så mycket (beror faktiskt en del på vädret) - och inte simmat på 2 veckor, men nu är det yoga imorgon, förhoppningsvis en promenad med gravida vännen T och på fredag är jag ledig och tänkte gå och simma då.

Någon förlossningmottagning får vi inte besöka. Men visst funderar jag mer och mer på förlossningen och jag har börjat läsa lite böcker nu. I början av graviditeten ville jag inte alls läsa något om detta och ryggade nästan bakåt. Nu ser jag på det med öppna och intresserade ögon, och just nu är jag faktiskt inte så orolig för förlossningen. Men det ändrar sig väl hela tiden.

Pappa/partner
Väntar ni första barnet kan det vara lärorikt, göra er säkrare och tryggare inför förlossningen att få komma på ett studiebesök på förlossningen några veckor innan det är dags. Alla har olika uppfattningar om hur det ska se ut att det kan vara bra att försäkra sig om hur det är i verkligheten. Hör med er barnmorska vad som gäller.

Hoppas på att sambon börjar visa lite mer intresse snart och kikar i böckerna han med...

Hos barnmorskan/kontroller
Dags att besöka barnmorskan igen. Hon eller han känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Din partner kanske har svårt att följa med på besöken varje gång men är alltid välkommen.

Vi ska dit nästa vecka för kontroll.

1 kommentar:

Anonym sa...

Men det var väldigt vad du orkar hålla igång! :-) Jag går till och från dagis, kanske fem-tio minuter i varje riktning, sedan räcker det. Iofs kan jag ta mig en sväng upp till centrum, vilket i normala fall väl också tar en fem-tio minuter per håll, men sambon frågar alltid oroligt om jag verkligen orkar. Och så trädgården, då, förstås, men det är annat, just rörelse framåt ger rätt stora effekter på mig. Fast det är lättare nu än för två veckor sedan, när jag fick onda sammandragningar för minsta lilla.

Men nu är livmodertappen lite mjuk, så vi får väl se om vi hinner ända fram till den 4 juni innan bebis vill ut, ha!