Dag 37 - Ruvardag 9

Vaknade inatt klockan halv två av att jag hade mensvärk. Blev panikslagen. Hade läst i en tråd på FL att man vanligtvis får mensen ruvardag 9 och framåt. Läste där också att när man har blivit nedreglerad som jag, förskjuter inte progesteronet mensen som vid en stimulerad cykel utan nedreglering och äggplock.

När jag gjort mina inseminationer och tagit progesteron i tillägg, så har jag ju fått mensen 6 dagar senare än normalt. Nu när inget ägg producerar progesteron i min kropp, utan att jag enbart har proggisarna jag tar 3 ggr per dag, så skulle nivån inte vara lika hög som vid äggproduktion och tillägg (läste jag i tråden - om det stämmer vet jag inte).

Men det blev inte värre inatt. Jag brukar vakna runt kl 02 av mensvärk och efter en kort stund sätter det igång rejält och värker. Måste då ta tabletter och kan inte somna på flera timmar innan värken har gått över. Men det hände inte denna gång. Efter en stund somnade jag om.

Vaknade klockan 05 av att klockan ringde. Fortfarande värk. Låg länge och funderade, la handen på magen och undrade om Pricken finns kvar eller inte. Var nervös för att det skulle börja blöda så fort jag ställde mig upp. Progesteronet har ju tidigare tagit bort mycket av min mensvärk så kanske hade jag börjat blöda ändå, fast med mindre värk?

Till slut ställde jag mig upp. Inget hände. Rusade ner till toaletten. Höll på att börja gråta av lättnad när jag insåg att det INTE kommit något blod.

Efter duschen kröp jag ner hos sambon igen och vi låg där och höll om varandra en stund. Det var skönt. Har inte vågat berätta för honom om vad jag tror. Även om det går upp och ner. Ena stunden tror jag att Pricken sitter där, nästa stund att mensen kommer. Vill inte ge honom falska signaler - oavsett riktning. Och jag vet att han inte vill ha så det heller.

Och brödet? Tja, inte ens fåglarna kommer vilja ha det. Det är brändes vid... ;-)