Jag är så chockad! Det är helt fantastiskt!
Idag har jag fått se vår bebis!!!
Jag gjorde läkarundersökningen idag och det var bara meningen att det skulle klämmas på min livmoder, så sambon som hade förhinder på jobbet skulle inte följa med. Tyvärr kan man ju säga nu då...
I vilket fall, när jag kom dit så pratade vi lite först och jag berättade om min oro. Oron för att jag mår ganska bra ändå, att jag inte tycker om mat alls, att magen inte växer på mig, att fostret dött osv. Hon log hela tiden och var lite så där mysig och tyckte att det här är ju helt fantastiskt för oss, vi som har väntat så länge och kämpat så. Hon var väldigt mån faktiskt om hur jag kände mig, hur jag mådde och förstod precis att vi hade svårt att ta in detta otroliga - hon till och med fyllde i och avslutade mina meningar så det kändes som ett mycket bra stöd i läkaren.
Så sa hon plötsligt att de har fått in en ultraljudsapparat i undersökningsrummet - den var ny och hon har inte fått någon utbildning på den än, men vi kunde väl se om vi inte kunde sparka igång den och se om vi kunde få fram en bild. Va, stammade jag, du menar _titta_ på bebis? ;-)
Först var det klämmande på magen och jag fick själv känna efter var livmodern fanns. Den hade växt och var precis så stor som den skall vara, allt annat såg också fint ut. Sedan skulle vi göra UL.
Först såg jag bara ett stor svart område, det var svårt att urskilja något annat, även om jag såg att det var något mer där. Det svarta området var iaf fostervattnet. Och sedan plötsligt fick jag ihop resten av bilden och en bild på en liten bebis uppenbarade sig helt plötlsigt på min näthinna, precis som en synvilla man först inte får ihop!
Det var en väldigt liten bild, så jag såg inga detaljer. Men jag såg huvud, armar, kroppen, lite av benen, hjärtat som bankade och ryggraden. Jag bara låg där och tittade, kunde inte se mig mätt nog på den här lilla varelsen. Den är inne i min mage!!!! Och den sprattlade till flera gånger och var alldeles livlig när vi tittade på den. Jag lyssnade knappt på vad läkaren sa länge, jag hade bara ögon för den där lilla varelsen som i allra högsta grad är levande!
Åh, jag hade så gärna velat dela det ögonblicket med sambon!
Efteråt var jag alldeles till mig och gick och småsnyftade till bilen medan jag ringde sambon.
Min lill* Esmeralda! :-D
17 kommentarer:
Vad kul :-). Vad sa släkten då?
Underbart tjejen!
Åh vad härligt! :-) Vilken underbar överraskning att de hade en UL-maskin där, och att hon ville använda den. :-)
*Kram*
Grattis. Åh vad underbart!
Nämen, vilken lycka!! Förstår att du hade velat delat det ögonblicket. Esmeralda är där inne och väntar på er, nu har du till och med sett det!!! Härligt!! KRAM.
Åh, mysigt å läsa alla dina lyckliga inlägg! Underbart att få se bebis, jag grät ju själv hysteriskt första gågnen jag fick se en bebis där inne! (eftersom det varit tomt de andra gångerna var det en chock att det var en litetn en som vinkade till mig!)
Esmeralda :-D Det heter Jolin i andranamn! :-)
Jag skickade ett mail för ett bra tag sen, hoppas det kom fram..? Nåja, god fortsättning på dig, vännen!!!!!
*KRAMAR*
Åååh, ryser..... det ÄR ju det största i hela väntansprocessen, när man får se den lilla fulländade varelsen därinne. Magiskt!
Längtar mig sjuuuuk efter "stora" UL den 15:e.
Stackars sambon, hur olycklig är han på en skala?
Visst är det myyyyyysigt!!! Jag gjorde mitt Nupp-ultraljud idag så jag har oxå fått titta in till bebis, hela 61 mm. De är ju så fantastiskt söta, så små men ändå så perfekta!
Klappa magen och njuuuuuuut! :-D
kram, Anki
Vad kul att du fick se bebben, jag var på ultraljud i mellandagarna och fick jättefina bilder på vår bebis. Jag tror det blir en fotbollsspelare då h*n sparkade rätt mycket. Fick en fin bild när benet står rätt upp *s*. Tänk vad allt känns mer verkligt nu när man sett den. Jag blev dock tillbakaflyttad 5v, tror dock inte det stämmer helt men får se på nästa ultraljud. Så jag är bara i v.13+några dagar nu istället för 18 *surt*.
Vad sa släkten undrar jag också?
Åååhhhh, detta är så himla härligt! Att ni har lyckats och att du har fått uppleva detta häftiga att se bebis, som faktiskt redan ser ut som en bebis. Jag blev också helt chockad första gången. Visste inte att utvecklingen hann riktigt så långt så fort. Jag och sambon bara flöt ut från MVC i ett rus. Verkligen tråkigt att din sambo inte var med. Hoppas tiden går fort till rutinUL!
Den här graviditeten har jag varit på två UL redan och kommer att gå på flera extra UL för att kollas, för jag har några myom. Det oroar mig inte särskilt (även om det också kallas godartad tumör), utan jag tycker mest det ska bli kul att få se bebis extra ofta. Hur som helst, jag har inte fått fram många ord, snyftar bara av glädje - även andra gången är det fantastiskt att vara gravid och jag känner en enorm tacksamhet över att kunna bli det. Helt overkligt, ett stort mysterium.
Och HUR gick det med hela släkten och berättandet???? :-)
Men ÅÅÅÅH!!!!! Vilken nyårsbonus.. Alltså nytt år och bonus.. Vad kul!! Vad sa släktingarna då?? God fortsättning.
Hej, hamnade i din blogg när jag sökte efter tåd om hur länge man ska ta proggisar efter IVF. Jag såg att du också har funderingar och undrar om du fick några klarare instruktioner. Jag är i v.12+6 och har på eget initiativ fortsatt. Enligt min klinik kan man sluta en vecka efter plus-testet. Jag har börjar trappa ner, tog 2 st i två dagar i stället för 3, och har nu tagit en i två dagar. Men det kanske är för fort. Har du några tips? Grattis förresten!/sara
Vad härligt! Det är verkligen helt fantastiskt att det redan är en liten människa som bor där inne :)
åh, det är så fantastiskt! Nu när jag börjar lämna graviditeten bakom mig lite så känner jag att just ultraljuden är de allra starkaste minnena. När vi såg bebisens hjärta picka för allra första gången, en vit liten prick på skärmen bara men LIV! Nupp-UL:et när bebisen busade och inte ville visa upp sig men var livlig som sjutton. Det ordinarie ultraljudet när hon var på sitt bästa showiga humör :-).
Det mest fantastiska var nog ändå 3D-ultraljudet, nu när jag tittar på bilderna så ser man tydligt att bebisens drag är desamma som hon har idag när hon är drygt 2 månader! Hon har samma sätt att lägga handen på/bakom örat som hon hade redan i magen. Ändå ser hon ut som ett litet ur-djur där på bilderna. Otroligt häftigt, jag rekommenderar verkligen alla att göra ett sådant ultraljud!
Sen gjorde vi två till snabba gluttar med vanligt UL i slutet av graviditeten för att se hur hon låg (i säte eller inte), båda dessa är också otroligt starka minnen. :-)
Sara - jag tjatade mig till att få fortsätta till vecka 12. Jag fick dessa instruktioner:
Fortsätt med 3 om dagen inkl vecka 12 (jag vet att andra trappat ner till 2 om dagen mycket tidigare). Under vecka 13:
Dag 1-3: 3 om dagen.
Dag 4-5: 2 om dagen.
Dag 6-7: 1 om dagen.
Sista tog jag i måndags kväll. I tisdags var jag på läkarundersökningen och läkaren sa till mig att jag inte behöver ta flera för jag funderade på om jag skulle fortsätta med 1 om dagen i ytterligare några dagar.
Och grattis förresten! :-D
Tack för alla kommentarer! Det är så roligt! OCh det är häftigt att se att trots jag är så skruttig på att uppdatera så har jag bara fler och fler besökare.
MEN - jag skriver nu på uppdateringen - ska berätta om julen och allt annat - inkl berättandet!!!
Jätteroligt!!! Halkade in här via nyligen.se :-) Vad underbart det är med bebis i magen!
Skicka en kommentar