1 april idag men det här är inget aprilskämt! :-DJag ha skrivit flera gånger, bland annat här och här, som drömmande barnlös att när jag väl blir gravid ska jag vara stolt över min mage och visa upp den.
Jag kan nu rapportera att det är precis så det är. Jag älskar min mage och vad den står för. Jag älskar den lika mycket utanpå som jag älskar det lilla livet som finns där inne. Och jag älskar att titta på magen i spegeln och beundra detta Mirakel.
Alla kläder jag har framhäver magen snarare än döljer den. Och när någon kommenterar (snälla saker) om min mage då blir jag alldeles varm och lycklig.
I måndags när vi skulle till BM så följde jag med sambon till hans jobb en sväng innan besöket. Det var hans eget förslag att jag skulle följa med upp en stund medan han skulle fixa lite saker (han fick övertala mig, först ville jag inte följa med).
Men så när vi kom dit var vi där senare än planerat (30 min istället för 50 min innan besöket) och sambon föreslog att jag skulle vänta en kvart i bilen istället och kanske läsa tidningen så slapp jag följa med honom in.
"Va", utbrister jag halvt skämtsamt, "skäms du för mig"? "Vill du inte ha med mig in längre? Ska jag behöva sitta här i bilen"?! (Vaddå ändra sig?!) Då ler sambon lite förundrat över min svängning och säger ”Du vill ju bara följa med in för att visa upp din mage”.
Mohahahaha.
Han hade faktisk rätt när jag tänkte efter. Och jag följde med. Och visade stolt upp den!
:-D
2 kommentarer:
vad härligt!!!!
Jag blir så glad av ditt inlägg!! Måste erkänna att jag var precis likadan och att jag faktiskt saknar min mage lite grann när jag läser om hur du känner det... MEN! Det är så oerhört fantastiskt att ha bebisen utanför magen oxå!!
Snacka om KÄRLEK!
Skicka en kommentar