måndag, april 16, 2007

Besviken

För mer än ett år sedan krånglade en tand, någon av er kanske minns det. Tandläkaren och jag var inte överens om vilken tand. Eftersom jag vägrade ta risken att rotfylla båda så avvaktade vi. Pengarna ansåg jag att jag behövde till IVF.

I höstas krånglade tanden så mycket att vi beslöt att den skulle rotfyllas - och nu var tandläkaren och jag överens om vilken tand det var (och jag fick rätt).

Jag har genomgått 2 omgångar med att döda nerverna och gjorde till slut rotfyllningen för en månad sedan. Idag åkte jag dit för att bygga upp tanden igen.

Då visade det sig att tanden spruckit ner till roten. Tandhelvetet drogs ut. Efteråt var jag så ledsen och besviken att jag började gråta. Allt detta för inget. 3000 spänn i onödan (de bjöd visserligen på utdragningen, men ändå...)

Mina tänder krånglar pga av att jag misskött dem under ca 2 år för länge sedan. Lägg på tandläkarskräck på det. Men så för 10 år sedan upptäcktes det att jag hade mycket småhål, efter att jag hittat en tandläkare jag vågade lita på. Sedan dess har vi kämpat på bra med mina tänder och lyckats hyfsat bra.

Därför känns sådana här bakslag extra hårt. Att det spelar ingen roll hur mycket jag kämpar för det jag gjorde när jag var 15 kan inte göras ogjort. Jag är dessutom 32 år och har inte längre alla mina tänder (exkl visdomständer) i behåll. Hur ska det sluta?

Så ikväll är jag nedstämd och ledsen. Besviken. Det blöder och det värker. Fast Liten gör vad den kan för att muntra upp mamma med diverse kickar för att påvisa sin existens. Men ikväll måste jag få tycka synd om mig själv.

Men visst. Livet kunde varit värre.
Men ändå.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej, läser din blogg ganska ofta men har inte kommenterat förut. Men nu måste jag för jag känner så med dig. Har själv krånglande tänder, det är alltid något, det kostar massor, jag måste bäva varje gång jag ska till tandläkaren - dels inför att det kanske gör ont och är krångligt, dels inför kostnaderna som kan bli. Usch och fy vad trist att du inte kunde få ha tanden kvar. Hoppas att du hittar en lösning, det finns ju implantat t ex men det verkar fruktansvärt dyrt, har själv ställts inför detta val men till slut lyckades en annan tandläkare ändå göra en krona. Jag kan inte förstå varför tandvård inte är med i sjukförsäkringen, speciellt nu när man läser mycket om att munhälsan kan betyda mycket för ens hälsa i stort. Känner med dig! Mvh Ulrica.

CamillaS sa...

Har varit med om precis samma sak, flera rotbehandlingar och ränsningar i en tand och sen gick den i bitar av sig själv. Sen står man där med olika tandläkare som dels rekommenderar svindyra implantat eller bryggor där de tänder man har kvar får lida. :( Efter 2.5 år är jag fortfarande utan tand, men jag har väl bestämt mig för en brygga, nu gäller det bara att få tid att göra något åt det hela.

Jag har totalt dragit 7 tänder (inkl visdomständer och för tandställning), så det är ju kanske en fattig tröst att det finns de som ligger sämre till än dig rörande antal tänder. ;)

Astillbe sa...

Ulrica - det diskuteras ju om att lägga in tandvården i sjukförsäkringen men jag tror att det dröjer några år. Men det kommer nog en dag. Nu har det gått en vecka och det gör inte så ont längre i munnen, däremot finns besvikelsen kvar. Jag kan nog leva med det här ett tag, men sedan vill jag nog göra något åt det. Inte för att det syns mer om jag skulle gabflabba å det värsta.

Camilla S - ja då ligger jag i lä! Jag har haft tur att slippa dra tänder när jag var yngre (min syster höll på mycket med sina när hon var barn). Däremot har alla visdomständer växt helsnett så tre av dem har jag dragit ur. Den fjärde har fått sitta kvar. Det är iaf bra att jag inte måste bestämma nu om jag ska ha brygga eller inte - till hösten känns det som att man inte kommer ha tio papp så där helt utan vidare att slänga fram för något som inte syns. Det får bli en kostmetika sak längre fram. Tror jag...