Hormonerna fortsätter att spöka. Sambon tackade ja till att följa med och simma ikväll - vi skulle åka direkt efter att han hämtat mig på jobbet. Men när han kommer på eftermiddagen har han ändrat sig och vill stanna hemma.Jag blir skitbesviken och börjar gråta. Det hade jag aldrig gjort annars om jag inte var gravid.
Jävla hormoner.
Nåväl, jag åkte och simmade själv (syrran var ju visserligen där och jag simmade duktigt i 50 minuter) och nu på kvällen känns allt mycket bättre och drömmen från inatt har bleknat. Sambon har nog känt på sig att jag är lite nedstämd och kom och gav mig lite goa pussar på kinden för en liten stund sedan.Ser fram emot att få krypa ner jämte honom om en liten stund och mysa. Kanske kör Liten igång sitt aerobics-pass så att vi kan få ligga där och beundra miraklet.
Imorgon är en ny dag.
Förhoppningsvis en bättre dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar