torsdag, december 14, 2006

Orolig

Jag jagar upp mig mer och mer hela tiden. Nu har jag mått ganska bra sista två dagarna. Hungrig och bröstont. Det är allt. Och varför har inte jag fått instruktioner om nertrappning på progesteron utan en så luddig instruktion?

Så här är det ju. Efter plusset ringde jag till SU och bad att få fortsätta med progesteronet till VUL. Det var inget trevligt samtal som ni minns, men jag fick grönt ljus. På VUL träffade vi en mycket bra läkare, men det enda negativa var att han var lite väl flummig när det gällde progesteronet.

Det var lite ”what ever” över det. Han sa att jag kunde sluta (har inte läst min journal precis som alla andra). När jag sa att jag har dålig egen produktion och gärna ville fortsätta till vecka 12 så ryckte han på axlarna och sa att det fick jag väl göra om jag ville.

Frågade om jag skulle fortsätta med tre om dagen eller trappa ner redan nu. Nej, jag skulle fortsätta med tre och sedan trappa ner enligt instruktionerna i boken (alltså som man trappar ner direkt efter plusset).

Men nu läser jag om så många som trappar ner långt tidigare. Jag har en väldigt kort nedtrappning på en vecka. Det finns ingen som fortfarande tar tre.

Jag är orolig. Orolig för att göra fel. För att det ska bli fel.

Ska ringa SU senare idag.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, SU, SU... Är så glad att jag inte längre bor i Göteborg. Fast jag ska (troligen) tillbaka om knappt två år, pga jobb. Får väl njuta av avståndet så länge.

Anonym sa...

Puh! Det är jobbigt det där. Var själv livrädd när jag skulle trappa ner på prohgesteronet eftersom jag fick en megablödning när jag trappade ner vid v. 8 med andra barnet. Så nu med Alva fick jag fortsätta till v. 12 bara för mitt eget psykets skull. Men enligt läkaren så skulle jag ha kunnat sluta tidigare och även sluta tvärt. Men jag trappade sakta ner vid v. 12. Då är det ju redan moderkakan som har tagit över arbetet.

Skickar massor med julkramar åt dig och Esmeralda! :)