För ett år sedan satt jag och en väninna och pratade om en annan gemensam väninna. Hon planerade att gifta sig och slutade med p-piller i god tid innan, med förhoppning att bli gravid något halvår senare. Men hon blev väldigt förvånad när hon blev gravid direkt. Och bröllopet sköts upp.
Min väninna sa då att "det är nog så, antingen lyckas man direkt eller så tar det jättelång tid". Det träffade mig rätt i hjärtat. Hon visste då inget om våra problem. Men det är kanske så det är? Svart eller vitt. På eller av. Bebis eller inte bebis. Att vara eller inte vara.
Men jag vill. NU.
2 kommentarer:
Ja så känns det nog i alla fall. Även de som bara försökt i fem månader tycker nog att det tagit oändligt lång tid. Och hade jag när jag slutade skydda mig vetat att jag idag tre år senare fortfarande skulle vara barnlös och icke-gravid hade jag nog lagt mig ner och dött, det känns som en så oändligt lång tid.
Ja, det vill man ju. Precis just NU och livet är orättvist...
En kram från mig.
Skicka en kommentar