Vecka 40 (39+2)

Barnet
Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten. Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt. Nu är det trångt därinne och nästan omöjligt att röra sig.

Liten gör sig plats! Magen ändrar form hela tiden - rumpan körs ut och skapar en kon-mage och så kommer en eller två små fötter ut på vänster sida. På nätterna trycker den vad jag tror är knäna mot revbenen - det gör oftast inte ont men är en aning obehagligt. Jag tyckte ju att den verkar vila lite mer under förra veckan, men denna vecka har Liten varit i full gång igen. Sambon är lika fascinerad som jag över rörelserna och magens konstiga utseende. Mysig värre iaf!

Mamma
Har barnet inte kommit än? Känns det frustrerande? Ta det lugnt. Även om det känns omöjligt, försök fokusera på något annat än förlossningsdatumet. En graviditet varar allt från 37 fullgångna veckor + 0 dagar till 41 fullgångna veckor + 6 dagar. De flesta förlossningar sätter igång på natten. Passa på att vila och äta mycket kolhydrater innan förlossningen så kommer du att orka bättre. Sov, sov, sov eller vila om du inte kan sova! Du behöver alla krafter. Under det aktiva skedet av förlossningen gör du av med lika mycket kalorier som en maratonlöpare gör av med varje timme. Dessutom kanske du kommer vara vaken i ett dygn kring förlossningen.

Nej, återigen. Det är INTE frustrerande! Snarare är jag orolig att den ska komma i tid! Mamma och pappa behöver en vecka till av olika anledningar! Hinna klart med barnrummet, sambon jobbar nästa vecka också, jag vill njuta och hinna vila i några dagar innan det är dags. Jag ska storstäda hela huset också...

Jag undrar om jag gör fel som inte sover och vilar mer. Men det kan jag ju inte veta förrän efteråt. Jag hoppas det finns tid att vila under nästa vecka...

Pappa/partner
Under själva förlossningen är din viktigaste roll att vara där! Du ger henne vatten, torkar pannan. Du kan hålla henne, massera henne. Lyssna på vad hon och hennes kropp säger. Prata med henne och barnmorskan. Hjälp henne med kuddar eller att ändra ställning. Var lyhörd och se och bekräfta hennes smärta. Hon vill kanske inte att du ska röra henne. Peppa och uppmuntra. Pusha och stötta. Du klarar det! Du har väl läst artikeln om Pappans/partnerns roll vid förlossningen.

Jag gillar inte när man skriver om pappan som någon assistent. Vi är ett team. Och nu råkar det vara som så att jag får ta smärtan och det mest fysiska arbetet, men vi gör detta ihop. Och sambon kommer göra allt gör att hjälpa mig, det vet jag.