Så mycket känslor

Först - tack för alla gratulationer! Ni är för söta!

För vilket mirakel det är! Så mycket som vi kämpade för Liten, all smärta, sorg, tårar och längtan. Och nu, helt oplanerat så händer detta!

Men jag kommer inte ifrån mina grubblerier. Jag trodde jag gjorde det enkelt för mig att låta kroppen bestämma. Vilket den direkt gjorde. Den tog vara på den superägglossningen som jag kände att jag hade. Men mina grubblerier finns kvar ändå.

Så närmaste tiden kommer nog bloggen ägnas åt att räta ut mina tankar. För det är kaos i mitt huvud. Glädje och panik. Hjärnan går på högvarv febrilt.

Själv känner jag inte av graviditeten ett skvatt. Hade lite värk i helgen, speciellt om jag ansträngde mig. Var extremt trött i lördags och somnade en timme i soffan. Blir extremt hungrig när jag väl blir hungrig. Men sådant kan ju inträffa ändå.

Nu har jag åtta månader på mig att förbereda mig. Eller oss. På ett nytt längtansbarn.