Beröring

Idag vid babymassagen diskuterade vi beröring, och det kändes som att allt jag sa lät så fel och pedofiliskt.

Och det blir väl inte bättre av att försöka skriva ner det och förklara, men jag gör ett försök.

I min familj har vi alltid kramats mycket, men det här med beröring är något som jag i mitt liv enbart har delat med min partner. Och då pratar jag om ickesexuell beröring. Att känna någons hud under sina fingertoppar. Att ligga nära, att gosa och beröra.

Beröring är en sådan osinad källa för kärlek och energi. Den fylls på hela tiden och slösar ordentligt genom att ösa ur sig ständigt. Och för mig har det varit en stor upptäckt att man kan dela en sådan fantastisk kärlek med någon mer än sin partner. Detta är något jag funderat på mycket sista tiden.

Vi pratade vidare om detta idag. Att man idag på skolor och förskolor använder sig av massage och beröring mellan barn/elever. Jag kan tro att närgränsen som vi har runt vår kropp, att den minskar ju mer van man är med beröring. Och att man lättare kan hantera människor i olika situationer. Och som barn, att man låter bli att skada varandra - som förhoppningsvis lever kvar hos en under vuxenlivet också.

Problem med detta kan uppstå i många olika situationer. Främst kan jag tänka mig när man möter människor i sorg. Men också genom att berömma och uppskatta människor, så finns det ju olika legitima sätt att beröra personer, som t ex ett lätt tryck på armen.

Jag tror att anledningen till att jag själv tyckte att jag uttryckte mig fel, är nog att jag har lika lite erfarenhet av att beröra, som att jag prata om det.

Men jag är helt övertygad om att beröring är en av de viktigaste grundstenarna för kärlek. Undersökningar som har gjorts om detta tycker jag är väldigt intressanta. Men också tragiska, då många handlar om barn som farit illa. Som i min amningsbok, där jag läste att man så sent som till 60-talet (tror jag det var) så skulle barn under 6 veckor inte tas upp ur sängen mer än för mat. Det fanns inget behov av det. Därefter skulle de få vara upp 5 minuter per dag.

Detta var alltså sanning för 50 år sedan. Enligt mig en skrämmande sådan.