Kvällens läggning överlät jag till Pappa.
Han berättade tidigare idag hur mysigt han tyckte det var att få lägga Liten i torsdags kväll. De la sig båda i myspölen, Liten la sig tillrätta direkt på Pappans arm och myste. Efter en stund sov de båda två.
Ikväll blev vi lite sena med mat och bestyr. Dessutom skulle Liten duscha efter att ha krypit runt i trädgårdslandet när mamma rensade ogräs. Jag insåg att Liten knappt skulle ta något på bröstet alls, utan bara somna. Och eftersom Pappa blir så glad över att fått chansen att lägga honom, så frågade jag om han ville ta nattningen. Han blev jätteglad och de gick in och la sig återigen i myspölen. Liten somnade på studs.
Men visst gör det ont. Att han inte alls är beroende av mig längre. Och att amningen förmodligen tar slut snart. Min lille kille börjar bli stor. Å andra sidan får Pappa nöjet att få njuta av resultatet av våra många års slit.
Så känslorna är rejält kluvna. Glad för Pappa. Ledsen för Mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar