Då var första dagen avklarad. Första dagen tillbaka på jobbet efter 13 underbara månader med Liten.
Och ärligt talat så känns det helt ok. Eller inget speciellt faktiskt. Igår var jag jätteledsen att det var slut. Grät och grät.
Jag trodde att jag skulle sitta på jobbet och längta hem hela dagen, men dagen rusade iväg och vips var jag hemma igen och kunde pussa och krama på Liten.
Men visst, hade jag fått så hade jag väl gärna varit hemma en stund till... men Pappa är så glad och nöjd över att äntligen få vara pappaledig "på riktigt"*.
* När jag har semester fem veckor direkt efter att han gått på sin ledighet har väl inte gett honom den rätta feelingen direkt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar