Jag tror att jag får nog låna en hel rulle med silvertejp från Batbut, har nämligen tänkt ut en strategi. Istället för att vira silvertejp där strået knäcktes - så kan jag vira det runt hela strået så att det inte knäcks någon annanstans?! Tycker jag låter förnuftigt. Och fiffigt.
För övrigt tror jag att jag börjar kravla mig upp ur det svarta hålet, tittar i alla fall upp emellanåt - men halkar nog ner ibland också. Men jag skulle vilja tacka Er för alla snälla kommentarer till mig, det värmer och ger mig ork att kämpa lite till.
Jag hade länge känt ett behov av att skriva av mig om allt kring den här resan, men gärna ha det samlat på ett ställe. Tyckte i somras att det kunde vara en intressant grej att testa på - att använda mig av en blogg. I början var det otroligt nervöst och jag visste inte om någon skulle vara intresserad. Vem vill läsa om mens, gynekologstolar, sprutor, humörsvängningar och ofta ganska vemodiga inlägg? Men jag vet inte vad det är, någon kanske skulle säga att det är mitt terapiarbete. Det är i alla fall oerhört skönt att få skriva av sig och jag blir glad när ni läser och kommer tillbaka.
Ni peppar mig och ger mig styrka. Att orka lite till. En bit på vägen.
Min längtan efter ett barn.
TACK!
Varma kramar från lilla mig
5 kommentarer:
Kan bara instämma med Marmelad! Vet inte vad mer som kan sägas... Kanske min tystnad kan tala mer...? Kram!
Tack för att ni finns! Kram!
Du kan få hur mkt silvertejp som helst om det hjälper! Håller tummarna för Dig och hoppas det fixar sig. Tror jag skrivit det förr, men maken och jag väntade i 4 år. Enligt all expertis var det OMÖJLIGT, men det blev 2 st! Så mirakel kan ske!
Tack batbut! Med både silvertejp och lamineringsmaskin borde det göra susen!
Frågan är - tejpa eller plasta först ?! ;-D
ville bara skicka en kram. och hålla med i det marmelad sa. tack för att vi får följa med. jag har ju inte läst så länge, håller i själva verket på att läsa mej fram till idag, och vill bara säga att du har alla mina tankar! kämpa på!
Skicka en kommentar