fredag, juni 30, 2006

Katastrof

Hela dagen har varit en jävla katastrof.

Vi går upp tidigt. Klockan ringer 05 men vi kommer inte upp förrän efter 20 minuter. Sambon är på dåligt humör, mitt är väl fortfarande inte det bästa men jag har inte visat det än...

Vi kommer iväg för sent till Göteborg. Där vi kör fel eftersom sambon envisas att ta en annan väg. Det slutar med att vi kör runt hela jävla staden. Vi kommer fram till Sahlgrenska, stressade och irriterade (på varandra) vid det klockslag som sambon skall ha lämnat sitt spermaprov. Kul för honom att utföra det under stress och dåligt humör.

Sedan visar det sig att tiden som vi fått för att lämna in provet inte stämde, för då är labbet inte öppet?! Så när sambon är färdig råkar det vara som så att labbet precis öppnade. Så vi har stressat och irriterat i onödan. Men inte blir man en solstråle för det direkt?

Sedan får vi vänta i nästan två timmar innan det är dags för läkarbesöket. Vilket inte var för upplyftande det heller. Sambon sa direkt när vi kom ut att bemötandet var ju helt klart bättre välkommande på Carlanderska.

Efter samtal med läkaren och gynundersökning på mig så får vi vänta på att få prata med barnmorskan. Och då visar det sig att här sprayar man bara 2 veckor vilket innebär att det krockar definitivt med min konferens, som jag iofs gärna hoppar över, men jag vill ju inte berätta... Så vi börjar i juli istället vilket i sin tur innebär problem för sambon. Ingen lösning kändes bra alls. Alternativ var att vänta till september. Och jag blir ännu grinigare av att jag själv tycker att jag är feg som inte vill/kan/vågar berätta på jobbet.

När vi kom därifrån hade jag hyfsat jobbig huvudvärk och ville bara gråta. Allt kändes som det gått snett. Istället för en glädjens dag, som den jubelidiot jag är trodde det skulle bli, blev allt bara pannkaka. Jag trodde att vi skulle vara glada, optimistiska och spända av förväntan. Inte så här.

När vi kom hem var vi båda helt slutkörda och vi la oss på var sin filt för att sova på gräsmattan. Men inte ens lite sömn kan rädda den här dagen. Det känns inte bra, vi är båda irriterade och griniga och jag har fortfarane en djävulsk huvudvärk.

Och det är match på TV som jag inte har hunnit se på hela.
Jag skall packa inför bröllop imorgon.
Jag måste sammanställa och betala räkningarna.
Vi borde äta något ikväll också kanske...

Helst vill jag bara ta en bad med iskallt vitt vin* och sedan gå och lägga mig och skita i allting.

Men det går ju inte. Jag berättar mer på söndag om vad som sades under dagen från SU.

*naturligtvis i ett glas, inte bada i vin...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Men vännen ....

Tänk ändå på vad spända ni var. Alla tankar och funderingar, förväntningar och förhoppningar.

Hoppas att ni får tid att smälta det lite tillsammans och att nästa besök blir bättre.

Tänker på er.

Linda sa...

Skickar en stor bamsetröstkram och hoppas att allt kommer att kännas bättre när det får lugna ner sig lite, ni får sova ut och pmsen går över.

Kramelikramkram!

Astillbe sa...

Jo, det var mycket spänning. Och vem skall man annars ta ut det på om inte på den man lever ihop med?!

Ärligt talat har vi undvikt ämnet i helgen, vilket varit ganska skönt.

Kramar